Det är inte alltid så roligt att handla, men Meia var jättesnäll idag. Vi åkte till Maxi (som vi inte gör så ofta) för att handla några speciella julklappar i en butik i närheten. Meia ville ha allt på leksaksavdelningen, brödavdelningen och det mesta på frukt&grönt. När vi äntligen kom hem lagom till lunch kom nästa problem – hur bär man in fyra tunga påsar med mat samtidigt som man bär en Meia? Vi kompromissade så att vi gick först upp med Meia, sedan hämtade vi en bärsele och kunde då ta påsarna utan problem. Problemen kom inte förrens vi hade burit upp allt – en utmattad Meia hade somnat i bärselen.

Efter en stadig lunch fanns ingenting kvar av det sömniga som Meia hade fullt av innan lunchen. Bärselen kom till undsättning än en gång och efter att ha vikt tvätten och slagit in massor med paket (hoppas att hon inte förstår vilka som är till henne) så somnade hon slutligen av tristess.

/Anders

Idag gick pappa och Meia till öppna förskolan. Det var jättekul, med många nya leksaker. Det fanns en massa andra barn där också som konkurrerade om samma leksaker men det kan man kanske ta, för att få leka med nya prylar.

En stor del av dagen gick åt till att jobba med FlashCards. Papper stora som ett litet spelkort med kinesiska tecken på en sida och engelsk översättning på den andra, på dessa kort även en bild på saken. Anders lärde sig mandarin och Meia lärde sig svenska. Mest lärde sig Meia att knöla ihop FlashCards. De verkade inte smaka så bra att äta…

Meia har genom ihärdig och koncentrerad träning förbättrat sin förmåga att trä träringar på en pinne enormt! Hon kan sitta och öva långa stunder, och är nu jätteduktig!

Meia övar. En liten stund senare satt alla träringarna på pinnen!

I går kväll ville Meia inte somna, utan ställde sig i stället upp i spjälsängen och höll ett mycket långt, högljutt och övertygat tal till “folket” (mig och Anders). För att inte kunna ett enda ord är hon verkligen otroligt verbal. :-)

Idag var vi en stund på Adoptionscentrums öppna förskola i Tunabergskyrkan. Meia glömde helt bort att vara blyg, och kröp glatt in i gruppen med barn, föräldrar och leksaker utan att ens se sig om och kolla att jag var kvar där. Jag vet inte riktigt om jag ska vara glad över det, eller om det är ett tecken på att anknytningen inte riktigt sitter än.

/ Marianne

Idag firade vi att Meia är förklarad smittfri med att gå på Öppna förskolan i Vindhemskyrkan. Vi stannade där en timme och Meia fann sig väl till rätta. Det fanns förstås massor med kul leksaker där som vi inte har hemma, och det var spännande med alla barnen. De flesta var i Meias ålder eller några månader äldre.

Det är nog en ny tand på gång även om jag inte ser än vilken det är. Allt är väl med Meia så länge hon är pigg, men när hon blir trött faller humöret drastiskt och hon börjar gråta och peta med fingarna i munnen.  En kraftig sådan attack vid matbordet alldeles nyss slutade abrupt med att hon somnade i stolen, och nu ligger hon i sängen och sussar gott.

/ Marianne

Vi har en bok som Meia tycker att vi ska läsa för henne – ofta. Det är

Den börjar:

Här är Nalle. Han är gul.

Nalle har ett par byxor med hängslen.

Det är ett par blå byxor.

Nu har Nalle sina blå byxor på sig.

Meia tycker så mycket om den boken att mamma och pappa kan hela utantill. Idag gick hon omkring med

i ena handen och pappa i den andra. Vi får väl skriva en egen bok…

Här är Nalle. Han är vit.

Nalle har ett par byxor med hängslen.

Det är ett par blå byxor.

Nu har Nalle sina blå byxor på sig.

/Anders

Meia hade svårt att somna i kväll. Först tvärsomnade hon klockan sex (!) och vaknade igen tio minuter senare. När jag försökte natta henne vid åtta somnade hon i min famn, vaknade när jag la ner henne i sängen, halvsomnade igen i min famn, blev väckt av telefonen, halvsomnade, bajsade ner blöjan, fick ny blöja, och låg till slut i sängen i halvvaket tillstånd en lång stund innan hon slockande på riktigt framåt halv tio-tiden. Vet inte om det är en ny tand på väg, problem med magen, eller om hon bara blev övertrött. Hon konsumerade i alla fall totalt en halv liter välling och mjölk under nattningsproceduren. Vi behöver en större nappflaska – 300 ml är på tok för lite för Meia! :-)

Efter nattningen har jag suttit och gjort nya ordlistor till min senaste webbsajt – http://www.semanda.com. Nu är jag trött och orkar inte blogga mer i kväll…

/ Marianne

På förmiddagen dammsög mamma lägenheten, ibland med Meia på golvet och ibland med Meia på ryggen. Efter lunch ville Meia inte sova i sin säng, så hon fick följa med mamma till Ica, och somnade i vagnen i stället. Hon sov fram till tre, och då kom Magnus och fikade. Meia var som vanligt skeptisk mot främlingen i början, men tinade upp efter ett tag.

På kvällen läste vi lite bilderböcker. Meia kan sitta ganska länge och titta i en bok. En ny sak hon gör nu är att hon pekar på bilderna och vill att man säger vad de föreställer.

Vi övade också på att trä träringar över en träpinne. Hon är uthållig och kan sitta en bra stund och öva. Det krävs ganska många försök, men ibland lyckas det och då får hon en applåd av sin mamma. Meia gillar nog att få applåder, för när ringen inte hamnar på rätt ställe så applåderar hon ändå åt sig själv :-)

Som vanligt gåtränar vi mycket, men Meia tycker inte att det är dags att släppa taget och gå själv än. Kanske hon helt enkelt tycker det är roligare med sällskap?

/ Marianne