Meia fick ett stort duplo-zoo som hemkomstpresent.

På morgonen kom pappa tillbaka till sjukhuset, och efter att Meias kanyl tagits bort och vi fått prata lite med en handkirurg och operationsplanererskan Charlotte, så fick vi åka hem kl 11.

Överlag gick den här operationen mycket bättre än den första. Vi behövde bara sova över en natt, vi fick ett bättre rum och en bättre säng till mamma, och Meia behövde bara en enda intravenös antibiotikados, som de gav henne medan hon fortfarande var sövd. Vid förra operationen fick hon en andra och tredje dos i foten via en kanyl under kvällen och natten, vilket gjorde ont och gjorde henne orolig och ledsen, och vilket elände den fjärde dosen ställde till ska vi inte tala om (se blogginlägg från 2008-09-18) .

Dessutom sov eller halvsov hon nästan hela natten fram till kl 5 (efter förra operationen tyckte hon att det var morgon kl 01.20, inte uppskattat av mamma!). Hon verkar också ha mindre ont den här gången- i bloggen kan man läsa om många vredesutbrott dagarna efter förra operationen, men nu vid lunchtid dagen efter verkar Meia redan helt normal fast hon inte fått Alvedon sedan fem i morse. Man märker dock att det gör ont om man rör för mycket vid förbandet. Vid förra operationen var det ett ben som kapades i Meias hand för att ta bort det extra halva fingret. Det ska tydligen göra ont mycket längre än den här operationen, som “bara” var kött och hud.

Det blev inget gips den här gången, utan tjockt bandage som går nästan upp till armbågen. På måndag ska vi in för omläggning av bandaget, och då ska Meias sövas igen.

Tillbaka i dagrummet på 70D, nu med armen i paket.

Meia har nu ganska bra koll på alla spel och pussel som finns i dagrummet. Hon leker med en sak i några minuter, sen hämtar hon någonting nytt till föräldrarnas lugna förmaningar om att “man måste plocka ihop det man leker med först, innan man får hämta någonting nytt”. Det blev ganska mycket plockande för mamma och pappa de här dagarna.

Som patient får man mat och fika från avdelningens kök, men mamma och pappa fick ordna sin mat själva. Hur ensamstående föräldrar klarar sig med mathållning och barnpassning är en stor gåta. Det var lite småjobbigt när man var två…

/ Marianne och Anders

Idag var det äntligen dags för operationen för att sära på Meias långfinger och ringfinger på vänster hand, samt att räta ut vänster pekfinger lite. Dessutom önskade vi att Meias två små påsar vid vänsterörat skulle tas bort, eftersom plastikkirurgen som ska rekonstruera Meias öra så småningom sagt att han inte har någon nytta av dem, och örat ser ju mer “normalt” ut utam dem.

På förmiddagen: besök av opererande handkirurg Bertil som godkände Meias hälsotillstånd, och sen desinficerande tvätt, vilket Meia inte gillade. Vi blev tilldelade ett stort rum (egentligen en sal), som vi dock fick sedan veta att vi antagligen inte skulle få behålla eftersom Meia hade EBSL-bakterier i urinen när hon hade urinvägsinfektion, och då får man inte dela toalett med andra, utan vi måste då ha ett mindre rum med egen toalett. Detta trots att hon ju var friskförklarad från urinvägsinfektionen, och dessutom inte skulle använda toaletten eftersom hon har blöjor…

Sen rullade vi Meia i sängen till sövning och operation. Allt flöt på ungefär som förra gången. De satte massor med EMLA-plåster på henne den här gången så att lokalbedövningen garanterat skulle fungera och de skulle slippa söva henne med mask, så det blev en lugnare sövning än de två förra gångerna.

Meia sövdes 12.30, och tre timmar senare blev vi kallade till uppvak. När Meia vaknade skrek hon förtvivlat, fick morfin och somnade så småningom om och sov länge. Hon vaknade faktiskt inte till på allvar förrän kl 5 på morgonen efter – även om hon visserligen var vaken långa stunder innan dess så låg hon mest bara tyst och såg sig om.

Vid återkomst från operationen fick vi veta att vi trots allt fick behålla rummet. Mamma åt lite mikrad middag, och sen åkte pappa hem. Mamma hissade upp sin sjukhussäng så att bädden var i samma nivå som Meias höga spjälsäng, och så kunde vi ligga där nästan som i en dubbelsäng fast med galler mellan oss. Rätt lugnt och mysigt, och vi sov lite i omgångar fram till klockan fem på morgonen.

Först fick vi slå ihjäl några timmar i dagrummet. Tur att det fanns böcker och leksaker att roa sig med.

Kritor fanns det också att låna

Duschen och tvätten med desinficerande tvål var nog nästan det värsta av allt, tyckte Meia.

Mamma har munderat sig för att följa med in till sövningen.

Dan före dan. Vi stannade inomhus, packade och tog det lugnt.

/ Marianne

Meia och pappa bakade en kaka idag. Vi handlade igår, så vi kunde börja redan efter frukost. Vi gjorde en fruktkaka från Sju sorters kakor som blev jättegod. Meia tittar ofta på en film på tv med Angelina. En favoritscen är när Angelina och en vän till henne bakar en valnötskaka. Angelina ber om socker och vännen räcker Angelina socker. Angelina ber om ägg och vännen knäcker ett ägg så Angelina får ägg i hela ansiktet. Meia leker ofta den leken med mamma och pappa. Nu, när det var på riktigt gick det bra – både Meia och pappa klarade sig från att få ägg i ansiktet.

Efter lunch gick mamma, pappa och Meia till stugan. Det blir inte många äpplen i år. Frosten tog många blommor och monilian har tagit resten. På ett träd är det kanske ett tiotal frukter och ungefär 40-50 på det andra. Meias träd har dock börjat ge och det finns en 6-8 jättefina röda äpplen på det trädet. De verkade inte riktigt mogna idag, så de får vänta en vecka.

Meia har en lätt, lätt förkylning nu. Det är lite oroväckande, eftersom om hon är sjuk får hon inte sövas på måndag och då blir det ingen operation… Vi håller tummarna och håller oss ifrån andra människor, som vi har gjort några dagar.

/Anders

Tre dagar till operationen. Meia upplyste mamma och pappa om att hon hade en rinnande näsa till frukosten. Snabbt bestämde familjen sig för att Meia skulle få en soft-dag inomhus idag.

Mamma gick till jobbet och pappa softade med Meia. Pappa softade med kurragömma, koja, TV, jaga katt, bära Meia och mycket annat. Efter lunch orkade inte pappa softa längre, så då fick det bli Vasaparken istället.

På väg till Vasaparken klagade Meia över ont i magen igen och att “Det är jobbigt att ha ont i ryggen” och så pekade Meia på ryggen, i höjd med halvkotan. Pappa drabbades av en hemsk tanke om att det skulle kunna vara ont i Meias rygg som hon klagar över. Hon pekar på naveln, men om man fortsätter en bit i den riktning som Meia pekar i så når man ryggen – och halvkotan som kanske ska opereras …

När vi kom till Vasaparken lekte vi med det mesta. Det kom en ambulans också när vi var i parken. Gissa vilken bild som är tagen när ambulansen åkte förbi ;)

När Meia gungade pratade hon om “Mamma Mu gungar” (som vi har både på DVD och i bokform), där en ko lär sig att gunga och göra fart själv – sen gjorde hon precis likadant – och det fungerade jättebra. Meia behärskar kanske inte tekniken fullt ut men hon klarar definitivt av att hålla fart själv utan hjälp av pappa.

/Anders

Inskrivningsdag för handoperationen! Mamma och pappa konstaterade med lättnad att Meia nått fram till den här dagen i friskt tillstånd.

Vi anmälde oss på avdelning 70D klockan nio på morgonen. Där fick vi ett kort möte med en sköterska som kollade Meia temperatur och lite annat. Sen blev det dagrummet, där vi testade leksaker, byggde med Duplo och lade pussel samt åt lunch fram till klockan ett, då vi äntligen fick gå ner till handkirurgen på bottenvåningen för att träffa en handkirurg.

Handkirurgen ritade en pil på Meias vänsterarm, vilket Meia var mäkta stolt över och sa att hon skulle visa upp på dagis “i morgon”. Mamma och pappa hade inte riktigt hjärta att berätta för henne att det inte ska bli något mer dagis på nästan två veckor nu…

Sen fick vi skynda vidare för att prata med  narkosläkaren, och sen upp till avdelningen igen för att bli utskrivna runt halv tretiden för att återkomma på måndag morgon… Vid hemgången grät Meia förtvivlat för att hon inte fick leka med leksakerna i dagrummet en gång till. En odramatisk dag som Meia verkade gilla ganska bra – vem skulle inte tycka om att få testa så många nya leksaker, få vara tillsammans med både mamma och pappa hela dagen och dessutom få glass som efterrätt till lunchen?

Mamma och Meia sitter i väntrummet och … väntar.

Läkaren lyssnar på Meias lungor och hjärta inför narkosen.

/ Marianne

Idag var Meia lite kinkig på morgonen. Det var svårt att borsta tänderna och svårt att vilja gå till dagis, men Meia hade ingen feber. Vi fick provresultaten från urinprovet också och det var bakteriefritt.

Mamma och pappa gick till MVC idag. Mamma fick ta blodprov, blodtryck och så vidare. De mätte magen och lyssnade på ljud från lillebror.

Barnmorskan undersöker Marianne och lillebror

Lillebrors hjärtljud

/Anders

Idag var det ytterligare en jättefin tidig höstdag. Klockan 10 cyklade Meia och mamma till Frodeparken i Fålhagen och hälsade på adoptionsstudiecirkelgruppen. Pappa var lite hes och hade sovit dåligt, så han stannade hemma.

Meia somnade i cykelstolen på väg hem utan lunch. En sen lunch senare gick Meia, pojkarna och pappa till stugan. Det fanns en del mogna björnbär och jättemånga som nästan är mogna. Säsongen för björnbär verkar vara ganska lång, under förutsättning att det inte blir så kallt att bären fryser. Persikorna hade mognat och fallit av persikoträdet utan att vi hann smaka några, men vi hann skörda hela årets skörd av plommon i alla fall. Det blir nog Meia som får äta båda två.

Meia åt lite smultron, men mesta tiden spenderade hon på att “måla” några krukor. Meia tar en pensel, doppar i lite vatten och “målar” på krukorna. Pojkarna och pappa klippte gräs och tog ner kanin-hagen under tiden.

/Anders

Idag träffade vi Mimmi och Ebba nere på stan. När Meia fick reda på det blev hon jätteglad. Först fikade vi på Fågelsången, sen gick vi till stadsparken och lekte. Ebba kan inte leka riktigt ännu, men nästa sommar blir det nog fullt ös på alla barnen; ja, utom lillebror då, som får överta Ebbas plats som minsta barn.

Mimmi och Ebba

Mamma fick låna Ebba ett tag. Meia blev inte ett dugg svartsjuk.

Meia hittade många leksaker. En jättestor båt var favoriten, men andra leksaker måste i alla fall provas en gång.

/Anders

Efter dagis idag handlade Meia och pappa. Richard skulle träna idag så Meia och pappa skjutsade Richard till träningen. Meia vill också rida när hon blir större, eller som hon uttrycker det “i morgon”.

När Richard skulle hämtas fick Meia välja mellan att titta på TV och hämta Richard, men det blev hämtning. Trots att vi knappt såg några hästar var det ändå mycket roligare. Innan det blir för kallt måste vi nog stanna kvar på någon träning och titta på hästarna.

Meia har börjat få medicin för magen nu. Med medicinen, kiwifrukter, päron och torkade plommon bör Meias mage bli raketbra. Ett litet problem är dock att vi har mycket av de sakerna hemma, men inte alls så mycket äpplen och bananer längre, så pappas mage blir också lite raketig nu för tiden.

/Anders

Lång dagisdag. Mamma hämtade, och Meia och mamma gick hem och lagade middag. Pappa jobbade sent i Stockholm, så vi fick äta middag utan honom.

På kvällen började mamma känna sig krassig – annalkande förkylning kanske?

Meia börjar kunna berätta mer om vad som händer på dagis. Om man frågar henne vad hon gjort, berättar hon ofta att hon lekt med Einar, och kanske med Emma också. I går berättade hon att hon och Einar lekt doktor och Einar tittat på hennes mage (antagligen inspirerat av vårt läkarbesök på tisdagen). En annan dag berättade hon att de ätit glass, och man får ofta höra berättelser om små olyckor och konflikter, t ex att någon ramlade från cykeln och slog sig, eller att A slog B så att B blev ledsen.

/ Marianne

Meia sov gott och vaknade på rätt sida. Efter dagis cyklade mamma och Meia till Eriksberskyrkan och Öppna Förskolan. Det är rätt lugnt där – idag var det fem barn totalt – men trevligt ändå. Meia fick tag på sin lillebror-docka igen, en liten bebisdocka med blå kläder, och sprang hela tiden runt med den och kallade den lillebror och körde den i vagnen, kollade om den bajsat och så vidare. Lillebror fick sitta med i ringen vid sångstunden också. Alla tyckte att Meia verkade ha anlag för att bli en mycket duktig och hängiven storasyster!

/ Marianne

Några bilder från söndagens lillebror-handling…

Meia hittade både Teletubbies och Pinkyponken

Lillebrors vagn och en Meia som vill springa och leka…

Lillebrors första bilstol. Det blir trångt i bilen ett tag framöver.

Meia sov hela natten, och mamma också! Varje gång mamma får sova en hel natt oavbrutet nuförtiden undrar hon över när det kommer att hända nästa gång – snart blir väl lillebror så stor i magen att det blir svårare att sova, och sen när han väl kommer ut blir det nog inte en ostörd natt på länge. Än så länge har lillebror mest sparkat bara lite snällt och löst i mammas mage, men han lyckas nu även pricka in en och annan mer bestämd spark mot mammas urinblåsa ibland.

Meia vaknade kl 6.15, vilket var rätt OK eftersom vi måste hinna ta ett urinprov före kl 9. Att få en morgontrött Meia att sitta på pottan går inte, så det fick bli påklistrad påse precis som förra gången. Det funkar ju bäst om man står upp, och inte alls om man ligger ner, så mamma fick ägna 45 minuter åt att försöka få Meia att stå och dricka sin välling. Kl 7 kissade Meia, och se, det kom faktiskt i påsen. Hurra!

Under morgonen fick mamma blicka in i framtiden, för Meia anordnade en lek där mamma var mormor, Meia var mamma och Ping var bebisen Ebba. “Mormor” fick en väska av Meia och skulle åka tåg, och “mamma” och “Ebba” vinkade av henne.

Sen gick mamma och Meia till doktorn på Luthagsgården. Urinprovet föreföll vara bra, men det ska även göras en odling för säkerhets skull. Vi pratade mycket om Meias problem med “ont i magen” som pågått i många månader nu. Doktorn trodde inte att det var någon födoämnesallergi eller intolerans, utan snarare förstoppning. Vi fick ett milt laxerande medel på recept och ska försöka ge henne laxerande mat, och så ska vi höras om en månad igen.

Sen var det dagisdags. Vi hittade alla barnen och fröknarna på en lekplats nära dagiset och kom precis lagom till mellanmålet.

Vid hämtningen påpekade en av fröknarna hur otroligt snäll och ordentlig Meia är. Meia satte förstås genast igång med att motbevisa detta genom att börja gallskrika i protest över att mamma vägrade bära henne från dagis gård till dagis framsida där cykeln stod (mamma är lite trött i höfterna och måste spara sin kropp efter bästa förmåga). Meia är nog en ängel på dagis, men hemma är det inte riktigt så… men det är väl som det ska vara, förstås :-)

/ Marianne

Det börjar bli kallt nu när vi ska till dagis på morgonen. Meia har fortfarande lite svårt att använda fingervantar och hon börjar bli lite stor för tumvantar, i alla fall under vår/höst. Det är härligt att operationen kommer snart, så att Meia får tio fingrar istället för nio.

Idag kom Richard och Robin hem igen. Eftersom vi har bytt lås kunde pojkarna inte ta sig in i lägenheten så när pappa och Meia kom hem från dagis satt Robin i trappuppgången och väntade på oss. Pappa hade skrivit en fin lapp “Hämtar Meia, strax tillbaka. /Anders”, satt på en tejpbit och lämnat den i hallen, strax innanför dörren. Det hade varit ännu snällare om pappa hade satt upp den på dörren, så att Robin hade sett den när han kom hem.

Mamma brukar aldrig komma hem tidigt när det är hennes dag att jobba, men idag lyckades pappa lura hem henne till trefikat. Pappa dunkade näven i bordet och sade att det skulle bli andra bullar nu och mycket riktigt, till trefikat serverade pappa vaniljbullar och pepparkakor, mmmm – jättegott.

Robins innebandyträning har börjat så Meia skjutsade Robin till träningen innan middagen. Ja, pappa fick följa med också, för det är lite svårt att nå ner till pedalerna i bilen, så pappa fick köra den här gången. Meia ville också hämta Robin efter maten men då räcker inte tiden till att se på TV och läsa saga så det blev ett svårt val på kvällen som slutade med att pappa fick hämta Robin själv, så visade Meia bästa bitarna ur Angelina – Presenten för mamma. Angelina är Meias favoritfilm just nu.

När vi åt middag råkade pappa nysa en gång. Meia sade genast artigt “‘Osit”.

/Anders

Mamma, pappa och Meia åkte till Barnens Hus och handlade idag. Efter mycket provande och mätande fick expediterna hjälpa oss att hitta en bra vagn. De visade en variant av Teutonia som var ännu mindre än den vi har idag, med mindre framhjul som går att vrida 360 grader. Vi köpte också en bilstol till lillebror.

Meia var väldigt nöjd med lillebrors saker och när vi kom hem fick Meias gosedjur Ping prova mjukliften.

Ping får ofta heta Ebba nu. Meia har ju träffat en riktig bebis som heter Ebba ganska mycket och bebisar är ganska aktuella hemma hos oss just nu :)

/Anders

Meia sov till klockan nio på morgonen! På dagen hade hon feber, men avtagande och inte lika hög som på fredagskvällen verkade det som. Hon var pigg större delen av tiden och bara lite trött ibland, och aptiten är normal, men vi vågade ändå inte ta ut henne på några kulturnattsaktiviteter utan det fick bli en hemmadag idag.

Meia pratar fortfarande mest i meningar om högst fem ord, även om hennes ordförråd och förmåga att uttrycka sig ökar hela tiden. Ibland blir det en längre mening, som t ex i badkaret idag: “Titta, ankan har glasögon, ‘sis som min mormor!”.

/ Marianne

Meia vaknade en del på natten men somnade om utan välling. Pappa försökte sova lite i stora rummet och lite inne hos Meia, med varierande resultat.

På morgonen var det bara +10 grader varmt, så pappa tog på Meia både fleece och jacka. När vi kom fram till dagis var det nästan kortärmsväder där. Gården på dagis ligger i en liten gryta, som alltid är jättevarm.

Pappa hämtade klockan tre. Meia kom springande med öppna armar och tindrande ögon mot pappa – en av de där riktigt roliga ögonblicken i livet som man minns länge, länge.

Efter dagis var Meia lite hängig och ville helst bli buren i bärselen. Meia lekte lite med leran ett tag, men det var för jobbigt, så pappa och Meia lade sig i stora sängen och läste och tittade på YouTube på pappas telefon tills mamma kom hem med maten. Meia hade 38,6 i feber så det var inte så underligt att hon var lite hängig. Efter att ha suttit vid middagsbordet ganska länge utan att äta någonting lossnade det och Meia åt upp massor med yakiniku och ris. Efter det såg hon ut att vara piggare ett tag, men hon var fortfarande ganska varm när det var läggdags.

/Anders

Lyxmorgon igen för mamma, Meia blev väckt kvart i åtta för att hinna till dagis i tid.

Dagis var på utflykt till Stabbyskogen och åt blåbär på förmiddagen.

Mamma hämtade Meia kl 4, och idag var Meia åter ganska trött och ville hem till vatten och Ping. Hon klagade en hel del på ont i magen också, men var ändå på rätt gott humör hela kvällen och lekte alldeles själv en stund medan mamma dammsög lägenheten. Leken gick ut på att lillebror skulle gå och leka i parken (Ping fick ta rollen som lillebror, och parken låg idag ute på balkongen).

Hon kändes lite varm en stund också, och mamma mätte upp 37.3, vilket är lite mer än de 36.6 som vi uppmätte en gång när hon kändes feberfri. Men till läggdags verkade febern vara borta igen.

/ Marianne

Natten var lite orolig och Meia vaknade och ville ha välling två gånger, men kompenserade det med att först sova till efter halv åtta, och sen faktiskt vara pigg och glad när hon vaknade! En riktig lyxmorgon för mamma. Annars har Meia oftast vaknat mellan sex och halv sju och varit rätt trött och grinig större delen av morgonen den senaste tiden.

Mamma hämtade tidigt på dagis och vi åkte till AC:s öppna förskola. Meia hittade en leksaksspruta och ägnade mycket tid åt att vaccinera mamma i armen, precis som de gör på TV i “Alice från Kina”. Hon är noga med att torka bort blodet med papper efter varje injektion. Meia utsåg sig själv till doktor och Aurora till sjuksköterska, och mamma fick vara “Alice Kina”. Aurora var dock inte riktigt med på leken utan pysslade hellre med annat, och Meia beklagade sig för mamma över att Aurora inte hjälpte till… :-)

Idag deltog Meia i sångstunden med inlevelse, och när vi sjungit “Imse vimse spindel” berättade Meia för alla närvarande att hon och Einar hittat en spindel på rutschkanan på dagis, och att den bitit Meia i handen. (Det där med att den bet henne i handen får vi nog ta med en nypa salt, hon brukar anklaga Ping för att bita henne i handen också…).

Vi cyklade hem tillsammans med Aurora och Krista, och Meia tyckte det var “jättekul cykla ‘sammans!” Hon utsåg mamma till häst och sig själv till Bullerbyn, och tyckte att vi skulle äta sillsallad. För att förstå vad Meia pratar om är det nästan ett krav att man sett samma filmer som hon…

Efter öppna förskolan hade vi till och med lite energi kvar för att gå ner i Vindhemsparken en stund. Idag verkade Meia faktiskt helt frisk för första gången på ett par veckor!

/ Marianne

Meia – back on track!

Pappa skulle till en kund i Enköping idag, så han var hemma och kunde hjälpa mamma med Meia innan dagis. En förvånad pappa undrar ofta hur mamma kan fixa allt helt själv när han tar 07.00-tåget till Stockholm 2-3 dagar per vecka…

Efter dagis handlade mamma och Meia, sen lagade de linssoppa till middag. Pappa och Meia var jättehungriga och började med gårdagens köttbullar som förrätt. Meia åt tre köttbullar, lite äpple, en rejäl portion linssoppa och orkade ändå få i sig medicinen uppblandad med lite apelsinjuice efter maten. Medicin avslutas alltid med lite Non-stop (som Meia kallar choklad-godis) så det är inga större problem att få Meia att äta sin medicin.

Meia är fortfarande ganska trött och orkar inte göra så mycket på eftermiddagarna. Ofta vill hon bli buren eller bara sitta och bygga duplo. Idag byggde Meia och pappa ett duplo-garage till duplo-ambulansen.

/Anders

Meia är väldigt behändig att både lämna och hämta på dagis. Hon gillar att bli lämnad och gillar att bli hämtad. När Richard var liten ville inte han gå till dagis, men han ville gärna hem. Robin ville inte gå till dagis och inte hem från dagis. Det var ganska ofta pappa var tvungen att bära en skrikande Robin till dagis på morgonen och en skrikande Robin från dagis på kvällen. För att täcka alla kombinationer kommer väl lillebror att vilja gå till dagis, men inte hem sen ;)

Idag var första dagen på länge som vi var bara vi 3½ personer i familjen. Vi behövde inte bli stressade av att kaninen skulle matas och ingenting känns akut att ta tag i. Helt underbar eftermiddag. Meia har sett på Angelina på TV, ett barnprogram där Angelina bl.a. får ett syskon (mycket pedagogiskt). I det programmet bakar Angelina och en vän till henne. Efter det bakar Meia jättemycket med sina leksaker och pappa eller mamma ska hjälpa till med socker och ägg och hackade valnötter. Sen ställer Meia kakorna i sin ugn, vrider på knapparna, väntar lite och serverar sedan till fika, där naturligtvis mamma eller pappa måste närvara.

Meia var ganska trött idag, så pappa fick ta fram bärselen så att han kunde bära Meia och göra mat samtidigt. Det gick ändå så långsamt att göra maten (pappa är inte van att tidsuppskatta matlagning med en Meia på magen) så mamma den stackaren var tvungen att hjälpa till med matlagningen idag i stället för att komma till ett dukat bord.

/Anders

Välling klockan 23.30 och morgon klockan 07.00 med frukostvälling. Meia sover lite bättre, men det är svårt att komma ifrån nattvällingen. På vardagar är det rätt ok att gå upp 6-7-tiden med Meia, men det känns ganska ensamt på helgerna, när större delen av familjen sover.

En vilodag, när både mamma och pappa var tröttare efter vilodagen än innan.

Idag hämtade vi hem gullet (kaninen). Hon verkar inte alltför deprimerad men hon rör sig ganska lite i buren. Det är antagligen lite jobbigt med värmen.

Meia äter sin nya medicin två gånger om dagen nu. Det är tre tabletter. Vi har provat att blanda den i glass, vilket går jättebra men hon klagar ibland på ont i magen efter glassen så vi har provat lite annat med. Hon tycker att tabletterna är starka att äta utan någonting till, men att krossa dem och blanda i juice fungerar ganska bra. Meia får två Non-stop efter medicinen så det är inte helt omöjligt att få henne att dricka det. Ibland gör hon det jättesnällt, men ibland måste vi hjälpa till lite mer.

/Anders

Meia sov hela natten och vaknade 06.12. Mammas pass gick av 06.00, så pappa och Meia gick upp tidigt. Efter lite välling, morgontidning, Wii-spel, ambulans-och-buss-duplo och TV var det äntligen dags för resten av familjen att vakna.

Det verkar som om Meia mår lite bättre. När pappa och mamma går och lägger sig på sängen för att vila kommer Meia och drar i en eller två föräldrar och vill leka. För några dagar sedan ville Meia istället vila med föräldrarna, så det är en välkommen (!) förändring.

Efter frukost åkte hela familjen till stugan. Pappa, som äntligen känner sig ganska frisk efter en långdragen förkylning, och Richard sågade ner många grenar på äppelträdet i ett desperat försök att få bukt med monilian som sprider sig i äppelträdet. Robin och Meia spelade fotboll. Pappa åkte sedan till återvinningscentralen med gamla äpplen och äppelträd. Under tiden hjälptes resten av familjen åt att klippa gräset. Mamma ska nog sluta att klippa gräset nu, så resten av familjen får ta över den uppgiften.

Efter en lunch i stugan åkte barnen och pappa till Stadium. Meia somnade under resan dit och sov hela tiden inne på affären. Pappa gick med Meia på armen ganska länge, medan pojkarna valde ut lite nya sportskor. Stackars Meia sov så hon fick inga skor…

Kaninen skulle egentligen ha flyttat hem idag, men hon får en sista natt i stugan. Som fika fick hon en meterhög persilja som pappa drog upp ur grönsakslandet i tron att det var ett ogräs som dolde persiljan…

En trött familj hjälptes åt med taco-middagen som vi blev snuvade på igår kväll, då ridningen kom emellan i matlagningen.

/Anders

Pappa lämnade Meia på dagis på morgonen. Mamma skulle jobba hela dagen var tanken, men hon kom hem för att äta lite lunch. Ett brev från närakuten väntade i hallen, som meddelade att odlingarna som gjorts på urinprovet visat att den medicin Meia fått inte var rätt för den infektion hon har. Vi skulle kontakta husläkaren för mera information.

Mamma gick ner till Luthagsgården, och fick prata med en sköterska som fixade tid hos en av deras läkare direkt så att hon skulle slippa gå med urinvägsinfektion över helgen. Det blev till att hämta Meia på dagis mitt i mellanmålet, och sen tillbaka till Luthagsgården för blodprov och läkarbesök. Ny medicin skrevs ut, som inte fanns på apoteket på Skolgatan, men dock som tur var på Svartbäcksgatan. Nu hoppas vi att den fungerar och att Meia får tillbaka den rätta orken och slutar ha “ont i magen”!

/ Marianne

En alldeles vanlig dagisdag. När mamma kom med Meia till dagis kom kompisen Emma och mötte, och Meia och Emma kilade iväg och lekte med en dockvagn innan mamma ens hunnit säga hej då.

Meia är lite ojämnt pigg – idag var hon riktigt, riktigt seg på morgonen men rätt pigg på eftermiddagen och kvällen. Hon säger fortfarande ofta att hon har ont i magen, och efter dagis säger hon ofta att hon är jättetrött och att det är jättejobbigt att gå på dagis. Hon verkar ha riktigt kul medan hon är där, dock, och dagisfröknarna säger att de inte tycker att hon verkar ovanligt trött.

För någon vecka sen slutade vi ge Meia kvällsvälling, och av någon outgrundlig anledning verkar det göra att hon sover hela natten utan att vakna och vilja ha välling, vilket är en välkommen förändring för mamma och pappa som nu varit uppe och kokat välling nästan varje natt i snart två år. Natten mellan torsdag och fredag bröt hon dock sviten av sova-hela-natten-nätter och sov i stället ganska oroligt. Vi får se hur det blir i framtiden.

/ Marianne

Idag var det dags för dagis igen efter fem lediga dagar i sträck av olika anledningar. På dagis firade de Meia – de fick glass efter maten, de sjöng “Ja må hon leva” och Meia fick till slut en elefant i papp hon också.

Efter dagis gick vi till AC Upplands öppna förskola som nu är i Eriksbergskyrkan varje onsdagseftermiddag. Mamma tyckte att det var kul att träffa de andra mammorna, men Meia var nog rätt trött efter att ha varit på dagis under dagen och orkade inte ens sjunga med på sångstunden.

Vi fick goda nyheter under dagen: Meia har tid för handoperation måndagen den 28 september! Det blir bara en övernattning på sjukhus den här gången eftersom operationen är på en måndag, vilket mamma uppskattar.

/ Marianne