På morgonen diskuterade pappa, mamma och Meia välling. Mamma brukar göra välling genom att ruska på vällingflaskan, men pappa brukar röra med en gaffel. Meia sade någonting i stil med “Pappa göra välling bäst”, vilket jag tolkar som en variant på när James Bond beställer sin Dry Martini “Shaken, not stirred”. Meia vill ha sin välling “Stirred, not shaken”.

På eftermiddagen var vi till den nyöppnade Koh Phangan (Thai-restaurang) i Uppsala. De finns sedan tidigare i Stockholm. Inredningen är en blandning av vulgär söderhavs-ö-bar-nostalgi och thailändsk turistfälla. Ungefär en gång i timmen släcker de ner belysningen och har en diskret ljud- och ljusshow i form av åska och blixtar. Det var ganska roligt. Mamma och pappa hade förvarnat Meia om showen, så Meia blev inte så rädd.
Många gillar maten på Koh Phangan, i alla fall i Stockholm, men både mamma och pappa gav maten en 2:a av 5. Meia åt inte heller speciellt mycket. När vi kom hem åt Meia flera portioner jordgubbsyoghurt, så det var nog inte mer än en 2:a från Meia heller…

/Anders