Meia sov bra på natten – hon vaknade kl 5 och drack nästan en hel flaska (3 dl) välling, och somnade sedan om och sov till efter kl 8. Då drog hon i sig ett par deciliter välling till. Hennes andedräkt luktade lite aceton på morgonen, vilket tydligen är ett tecken på undernäring eller vätskebrist, men nu har hon fått i sig så mycket välling att det nog rättar till sig.

Meia var på gott humör på morgonen, och babblade på och lekte för första gången på några dagar. Mamma frågade om hon ville gå på Öppna Förskolan, och det ville hon gärna. Hon deltog själv ivrigt i förberedelserna för att komma iväg, och plockade bland annat själv fram en borste och började borsta håret framför spegeln. När hon kom till vänster öra studerade hon örsnibben i spegeln och sa något i stil med “det finns inget där” – antagligen syftade hon på de två små utväxterna som doktorn plockade bort vid operationen.

Mamma packade ner Meia i vagnen och promenerade till Tunabackar. Meias goda humör höll i sig hela förmiddagen – hon pratade på, lekte  och log och skrattade mycket. Vi fick sockerkaka till fikat, eftersom en av tjejerna där hade fyllt fyra år nyligen. Meia ritade en fin teckning som hon ville ge till pappa.

Till lunch åt Meia en halv burk barnmat, några skedar havregrynsgröt med laktosfri mjölk samt till efterrätt 2,5 dl välling. Vällingen verkar gå ner utan problem, men den andra maten fick hon nog lite ont av – hon började åter beklaga sig över att hon hade ont i den dumma magen. Men hon somnade ändå snällt till tonerna av Enya, utan hjälp av Alvedon.

Fortsättning följer…

Meia vaknade långsamt efter vilan, trött och klagande över magen, men faktiskt utan att gråta, vilket är ovanligt. Klagomålen intensifierades ett tag, och kulminerade i en bajsblöja. Efter det var det bara glada miner. Meia lekte att hon var mamma och nattade sina gosedjur på köksgolvet: “Mamma ligga stora sängen stund! Måste hämta tånen (telefonen) först! Kommer snart“(försvinner en stund) “Jag hitta ingen tån!” (lägger sig tillrätta bredvid gosedjuren).

Fortsättning följer…

Mamma skulle ut på kvällen, så pappa kom hem tidigt. Pappa och Meia lagade mat tillsammans. Pappa skar upp skinka och Meia rörde ihop mjöl, salt, laktosfri mjölk, ägg och lite margarin till en pannkakssmet. Pappa fick hälla upp rätt mängd, men sen gjorde Meia allt med ihällande och hoprörande. Mamma kom förbi när Meia rörde ihop en dubbelsats pannkakssmet och själv höll i bunken, med ett konstaterande att pappa var orädd eller något liknande. Vad kunde mamma mena med det?

Pannkakan blev jättelyckad. Mamma får smaka i morgon istället, eftersom hon åt sushi idag. Meia åt inte så mycket mat, men efter all skinka som Meia åt  under matlagningen var det inte underligt… Efter maten lekte pappa och meia i en koja. Meias pannlampa är borta så Meia fick låna en cykellampa av pappa istället. Den var så rolig att Meia sprang omkring i hela lägenheten och lyste upp. Där hon nådde släckte Meia i taket för att få mer effekt av “ficklampan”.

Meia åt nästan en hel vällingflaska under TV-stunden och somnade efter två sagor, just som mamma kom hem igen.

/Marianne och Anders

Natten var ganska bra. Meia somnade runt halv tio och sov rätt bra till klockan fem. Då fick Meia välling och åt över 200 ml laktosfri välling.  Klockan sju var det morgon. Meia åt någon sked laktosfri jordgubbsyoghurt och en hel hårdbrödbit utan pålägg.

Det märks att Meia mår bättre. Igår orkade hon mest bara sitta och gny i knät på mamma eller pappa. Idag sitter hon själv och äter hårdbröd framför TV:n och orkar till och med stå och hoppa i soffan lite.

Pappa ringde till husläkargruppen och vi har fått en tid hos Maria Nygren den 17/11 kl 09.00 för undersökning av laktosintolerans, mjölkallergi eller glutenintolerans. Om besvären blir akuta kan vi också ringa husläkargruppen klockan sju på morgonen för att kunna få en tid samma dag.

En trött pappa gick och bar en trött Meia på armen i en och en halv timme, tills hon äntligen somnade. Pappa lade henne i sängen, smög bort … och då ringde telefonen. Någon Susanne som misstänkte att Marianne inte var hemma, men hon ville prova ändå. Det var lite svårt att höra, för Meia vaknade och lät väldigt mycket.

Meia lät mycket en halvtimme till ungefär. Sen gav pappa upp så vi åt lite lunch. Pappa råkade få lite peppar på Meias ägg, så efter en lång förhandling fick Meia ett nytt ägg, utan peppar. Ett ägg som Meia sen inte smakade på…

Någon timmes bärande senare fick Meia en ny supp och somnade efter ett tag i pappas armar. Ingen lunch, men lite dricka gick ner i alla fall. Meia har frågat efter mamma och berättat att hon har ont i magen hela dagen “Dumma mage!”.

… fortsättning följer

/Anders

Meia var lite bättre medan hon tittade på TV på kvällen – hon skrattade en del åt Lilla Prinsessan och drack en dryg deciliter välling. Hon klagade över sin “dumma mage” och förklarade att ett monster bitit i den, det var därför det gjorde så ont.

Till sagan på kvällen drack hon lite vatten också, och somnade sedan gott.

/ Marianne

Meia gnällde mest hela natten. Mamma och pappa turades om att sova hos Meia, som klagade över ont i magen hela natten. Meia åt lite välling under natten och morgonen, men fortsatte att klaga över magen.

Till lunch gick mamma, pappa och Meia till Fyrishov för att äta buffé. Det var inte lika bra som senast, tyvärr och Meia åt inte speciellt mycket, men drack två glas äpplejuice. Det var roligt att springa och titta på krokodilen i stora bassängen, så mamma och Meia gick dit flera gånger.

Mamma och pappa tror nu att Meias magbesvär kan bero på laktosintolerans. Igår fick Meia ganska mycket laktos och idag har Meia mycket mer problem än tidigare. Meia har kräkts lite ett par gånger idag och är allmänt trött och hängig. Pappa har köpt laktosfri yoghurt, mjölk, grädde, välling etc så nu ska vi försöka hålla en låglaktosdiet under ett par veckor för att se hur Meias mage reagerar.

/Anders

På morgonen diskuterade pappa, mamma och Meia välling. Mamma brukar göra välling genom att ruska på vällingflaskan, men pappa brukar röra med en gaffel. Meia sade någonting i stil med “Pappa göra välling bäst”, vilket jag tolkar som en variant på när James Bond beställer sin Dry Martini “Shaken, not stirred”. Meia vill ha sin välling “Stirred, not shaken”.

På eftermiddagen var vi till den nyöppnade Koh Phangan (Thai-restaurang) i Uppsala. De finns sedan tidigare i Stockholm. Inredningen är en blandning av vulgär söderhavs-ö-bar-nostalgi och thailändsk turistfälla. Ungefär en gång i timmen släcker de ner belysningen och har en diskret ljud- och ljusshow i form av åska och blixtar. Det var ganska roligt. Mamma och pappa hade förvarnat Meia om showen, så Meia blev inte så rädd.
Många gillar maten på Koh Phangan, i alla fall i Stockholm, men både mamma och pappa gav maten en 2:a av 5. Meia åt inte heller speciellt mycket. När vi kom hem åt Meia flera portioner jordgubbsyoghurt, så det var nog inte mer än en 2:a från Meia heller…

/Anders