Richard gick i skolan idag, trots att det var lördag. Nina skulle hämta deras nya häst idag, så hon kunde inte vara med så länge. Meia och pappa åkte också dit och tittade.

När vi kom dit var det engelska. De jobbade i grupper med en jämförelse mellan ungdomars möjligheter i boken Oliver Twist och i västvärlden idag.  Meia ritade på pappas iPhone.

Är det verkligen så här mycket att lära sig i skolan, pappa?

Efter ett tag var det lunch. Richard åt skolmaten, men det enda som gick att få tag i som inte innehöll massor med laktos var en morotskaka, så Meia fikade morotskaka och juice.  Efter fikat handlade Meia och pappa på Maxi. Vi var ute efter tomatfrön, men de hade inga fröer över huvud taget, så vi får handla det i morgon istället. Efter Maxi somnade Meia i bilen på vägen hem.

På eftermiddagen monterade pappa nya sängen som ska vara i TV-rummet. Meia gillade den, så nu får pappa hitta någonting annat att sova i när Meia vill se på TV.

Meia badade med dockan som hon fick av farfar, Anita, Sofie och Johan. Den fungerade jättebra i badet. Meia tycker inte om att tvätta håret – efter hårtvätten så tvättade Meia håret på dockan tre gånger – med olika schampo varje gång. Den stackars dockan fick utstå mycket duschande med. Till dockan hörde en liten handdriven dusch, som Meia använde flitigt för att skölja dockans hår.

/Anders

Mormor lämnade Meia på dagis. Mamma pumpade ut mjölk, och vågade sig sedan iväg till kontoret för att jobba med bokföring och annan administration några timmar. Mormor och Erik tillbringade dagen i TV-soffan. På eftermiddagen hämtade mamma Meia på dagis. Det blev Meias sista “riktiga” dagisdag. Sedan blir det 15 timmar per vecka. Varannan vecka onsdag-fredag kl 9-15, och varannan vecka torsdag-fredag kl 9-15.

/ Marianne

Mormor skötte åter lämnandet och hämtandet på dagis. Mamma och Erik trotsade snömängderna och promenerade till Akademiska för efterkontroll på neonatalavdelningen. Doktorn vägde, mätte, lyssnade på hjärtat och tittade noga på Erik och konstaterade att allt såg bra ut och att vi inte behöver komma dit fler gånger. Erik å sin sida kom nog ihåg hur barnmorskan klagade på att han aldrig började skrika under hans första minuter i livet, och kompenserade det med att skrika desto mer den här gången för att visa att han minsann lärt sig det nu.

/ Marianne

Mormor tog Meia till dagis, och morfar åkte hem till Växjö igen.  Mamma och Erik gick till BVC för att väga och mäta, och få råd om hur man behandlar röda stjärtar. Erik följer kurvorna och väger 4350 gram, och är 55 centimeter lång. Dags att ta fram kläderna i storlek 56! :-) Han fick även godkänt på att han nu kunde följa BVC-sköterskans ansikte med blicken. Duktig kille!

/ Marianne

Mamma och Meia gick till dagis lite tidigare än vanligt för att träffa en kvinna från hörcentralen som gav Meias fröknar goda råd om hur man förhåller sig till barn med enkelsidig hörselnedsättning.

På eftermiddagen hämtade både mamma, Erik, mormor och morfar Meia på dagis.

/ Marianne

Idag tog mormor Meia till audiologen på Akademiska för hörseltest. Mamma och Erik bestämde sig efter en del funderande för att stanna hemma, vilket fungerade utmärkt.

Meia var jätteduktig på testet. Hon fick lyssna på ljud i hörlurar, och skulle flytta en kloss varje gång det kom ett ljud. Den övningen klarade hon inte senast vi försökte, i juni, men idag gick det utmärkt. Hon hörde ner till 20 decibel på alla frekvenser på höger öra, vilket innebär normal hörsel. På vänster var det 40-70 decibel beroende på frekvens. Doktorn sa dock att man inte kan vara helt säker ändå på att det är vänster öra hon hör med – det kan vara så att hon är döv på vänster sida och höger öra fångar upp ljud från vänster sida.

Doktorn rensade bort en stor vaxpropp i Meias öra efter testet. Vi ska tillbaka om sex månader. Då ska vi ringa en vecka innan och få recept på vaxlösande droppar att droppa i före besöket.

Erik har varit lite orolig ibland de senaste dagarna, speciellt på eftermiddagar och kvällar, och krävt att få amma ofta, vilket inte är behagligt för mammas bröstvårtor. Kanske det kan bero på att han är lite röd i stjärten och har lite sprickor. Vi ska byta bjöja oftare, lufta baken och vara flitiga med zinksalva och se om det hjälper.

På kvällen kom morfar med tåget till Uppsala.

Meiaanektdoter från den senaste veckan:

—————-

På väg hem från dagis:

Meia: Det brinner!
Mamma: (ser sig om men ser ingen eldsvåda) Var då?
Meia: (blåser luft ur munnen så det ryker) Titta, det ryker!

Tja, ingen rök utan eld, sägs det ju…

—————-

Mamma och Meia tittar på bilder i en bok:

Mamma: Titta, en råttmamma med fyra ungar i en bur.
Meia: Ingen pappa?
Mamma: Nej…
Meia: Deras pappa har nog åkt Stockholm.

—————-

Mormor och Meia sjunger sånger i en bok. Meia ber mormor sjunga en sång som mormor inte kan melodin till, så momor improviserar en melodi till texten.

Meia: Du kan inte den sången!

—————-

/ Marianne

Meia jobbade hårt med att duka, bygga duplo och rita hos Anita. Pappa och Anita kunde sitta och prata jättelänge medan Meia lekte helt själv och ändå var jättenöjd.

Meia körde mycket i barnstolen/leksaksbilen/skrivbordet, till jobbet, till dagis, till affären och så vidare. Anita har en leksaks-kassaapparat, som blev väl utnyttjad…

/Marianne och Anders

Pappa, Meia, Richard och Robin åkte till Söderhamn på förmiddagen. På eftermiddagen kom mormor med tåget från Växjö.

Meia var lite överraskad när Anita dök upp i Uppsala i torsdags, men nu verkade allting som det skulle vara. Pappa engagerade Sofie i att rita och bygga duplo med Meia och det gick jättebra. Både Sofie och Meia verkade trivas med situationen.

På natten var det lite jobbigt för Meia. Klockan tre på morgonen vaknade Meia och kunde inte somna om. Klockan fyra gav pappa upp och kröp ner på Meias madrass på golvet så att Meia kunde hålla en hand på pappas huvud – då kunde Meia somna. Klockan halv fem ringde telefonen… men efter den pärsen sov Meia till halv nio och pappa fick någon timme till han med.

/ Marianne och Anders

Bloggen tar semester.

Faster Anita kom på besök idag. Det var bara ett över-dagen-besök, men mest för att träffa Erik. Johan och Sofie stannade i Söderhamn, för de skulle till sin pappa på kvällen.

Mamma provade att pumpa ut mjölk och Anita matade Erik med nappflaska. Först ville han inte veta av flaskan, men det dröjde inte länge innan han hade druckit upp minst 35 ml och behövde amma på riktigt för att bli mätt. Fasters knä dög också bra att sova i. Erik blev mycket bortskämd under dagen…

Anita, Erik och pappa hämtade Meia på dagis så att mamma fick vila lite.

Erik och Meia fick jättefina kläder av Anita, Sofie, Johan och farfar. Meia fick också en docka som fungerar i badkaret.

/Anders

Erik var också på BVC med mamma idag och blev vägd. Han följer forfarande sin kurva och väger nu 4020 gram.

/ Marianne

Pappa skulle åkt till Stockholm på tisdagen, men det blev inställt pga dålig nattsömn. Onsdagen blev istället mammas första dag själv med bägge barnen. För att få en mjukstart valde hon att inte lämna Meia på dagis, utan att ha bägge barnen hemma. Det gick rätt bra. Meia var en ängel hela dagen, och Erik ammade massor, kräktes en hel del och sov en del däremellan. Mamma ställdes inför helt nya problem, som t ex var man gör av en vaken Erik medan man byter Meias bajsblöja eller serverar Meia ett mellanmål? Erik fick finna sig att ligga på golvet och skrika en del i sådana situationer, men tog nog ingen skada av det. Vi ska skaffa en babysitter snart och se om det blir populärt, samt testa lite olika nappar för att se om vi kan hitta en som faller honom riktigt i smaken. Nu känns det som att han ammar utan att vara riktigt hungrig bara för att han har ett behov att suga, och så får han i sig för mycket mjölk och kräks.

Mamma har läst många kloka böcker om hur man ska sköta om nyfödda. Ett stående råd är att man ska sova när barnet sover. Det är ju ett jättebra råd – för enbarnsföräldrar. Ingen bok säger dock hur man ska klara av det hela om man har mer än ett barn. Ett typiskt dygn sover Meia och Erik samtidigt ungefär fem timmar… hur klarar ensamstående mammor sig egentligen?

Meia gillar att sjunga. Idag fick hon tag på en bok med julsånger, och även om det var lite fel säsong så sjöng vi igenom hela beståndet av julsånger, till Meias stora nöje.

Meia börjar komma in i en frågvis fas. “Är det då?” är en ständig fråga, liksom “Vad gör du?”. Ett annat mycket aktuellt tema nu är “bosenter”, eller på vanlig svenska, presenter. Hon gillar att ta t ex en duplobit och slå in den i något och ge bort i bosent till någon. I dag fick pappa en duplogiraff i bosent när han kom hem från jobbet. Hon vet att man får bosenter till födelsedagar och jul, men har inte riktigt klart för sig skillnaden mellan jul och födelsedagar och pratar ofta t ex om att tomten ska komma när hon fyller år.

Mamma försöker ständigt övertyga Meia om att man ska börja på ett när man räknar, men helt utan framgång. Meia börjar sedan lång tid tillbaka konsekvent på åtta, och räknar sedan oftast helt rätt upp till tjugo. Om det t ex är fyra hundar på en bild och man frågar hur många det är blir då svaret självklart elva: åtta, nio, tio, elva. Mamma börjar misstänka att Meia egentligen har full koll på det där, men tycker det är kul att provocera mamma…

Nu ska mamma sluta blogga, klä av sig alla nerkräkta kläder hon haft på sig under dagen och stoppa in i tvättmaskinen tillsammans med några kräkhanddukar…

/ Marianne

Idag hämtade för första gången mamma Meia på dagis i sällskap med Erik. Erik fick åka bärsele innanför mammas jacka. Det gick bra – han varken skrek eller kräktes. Clara på Meias dagis ville gärna vara lite närgången och klappa Erik, men fick åthutningar av Meia att vara försiktig.

Meia börjar bli duktig på att svara på frågor nu. På frågan “Vad fick ni till lunch på dagis?” svarade hon: “Korv… och sallad. Men inte sås, för den laktosfri”.

/ Marianne

Idag var vi på “kinalekis” i S:t Perskyrkans församlingshem, arrangerat av Sigrid i samarbete med svensk-kinesiska föreningen i Uppsala. Det var en massa familjer med kinesiska adoptivbarn där – nästan alla de som vi känner, plus några till med äldre barn som vi inte känner. Vi fick lära oss att sjunga den kinesiska barnvisan om två tigrar, och barnen fick busa runt en del och leka fritt. Det var Eriks debut i ett större socialt sammanhang, och han uppförde sig exemplariskt – han var vaken hela tiden, och skrek inte alls.

/ Marianne

Det är intressant att byta blöja på Erik nu. Vissa TV-spel, typ Super Mario, har kartor där man ska gå med en gubbe längs en väg där det finns stora cylindrar som trycks ner enligt ett visst mönster. Man ska då försöka hinna under cylindrarna innan de trycker ner gubben man ska styra. Det är precis samma sak att byta blöja på Erik.

Erik håller ofta benen ganska högt upp, med knäna i navelhöjd. Det är inget problem att lägga en blöja under Erik då, men att försöka knäppa den är intressant. När Erik plötsligt sträcker ut ett ben har man c:a 0.5-2.5 sekunder på sig att knäppa blöjan på den sidan. Om man försöker att sträcka ut hans ben så drar han bara upp det igen. Om man håller i benet flyttar han kroppen för att få upp knät i navelhöjd igen, vilket gör att hela Erik kommer farligt nära kanten på skötbordet så det är bara att flytta tillbaka Erik någon decimeter och börja om från början…

/ Anders

Erik sov åter länge på natten, med bara två pauser för amning. Meia sover också rätt bra på nätterna nu, men vaknar tyvärr punktligt klockan sju varje morgon oavsett när man lägger henne.

Idag gick vi första barnvagnspromenaden med bägge barnen – Erik i sin vagn och Meia på ståbrädan. Det gick bra ett tag, men sen halkade Meia på brädan och slog sig lite grann, och sen ville hon inte åka ståbräda mer, och helst inte gå heller. Det tog rätt lång tid att komma hem…

Idag fick vi en ny extern blixt till kameran, som ger mycket bättre bilder än den inbyggda, så nu hoppas vi kunna visa ännu fler fina bilder på barnen här på bloggen. Meia gillar inte så mycket att bli fotograferad för tillfället, men Erik är ännu för liten för att protestera.

/ Marianne

På torsdagskvällen höll vi Erik vaken mellan 18 och 21.30 i hopp om bättre nattsömn. Det fungerade över all förväntan – han sov 12 timmar i sträck med bara två korta amningspauser.

Meia och pappa gick till tandläkaren på morgonen för att kolla upp Meias tand, som var blå ett tag. Missfärgningen har försvunnit nästan helt nu, men den tanden är något mindre än den andra framtanden. Tandläkaren röntgade tanden och undersökte, men hittade inget fel på tanden. Meia var jätteduktig och fick med sig ett suddgummi, format som en tand.

Runt lunchtid gick mamma och Erik en promenad på stan och köpte lite kläder till Erik och amningskläder till mamma, samt mat. Erik uppförde sig exemplariskt och sov hela tiden och kräktes inte en enda gång. Hans kräkande har annars utvecklats de senaste dagarna från små rännilar till ibland riktiga fontäner. Han kan kräkas uppemot fem gånger efter en enda amning.

På eftermiddagen kom Sigrid och Sara på fika. Erik fick i present en fin känguru med unge som spelar musik.

Sigrid bad oss ta ett kort på henne och Sara som hon ska skicka till Saras barnhem.

/Marianne och Anders

Erik sov gott i pappas famn före läggdags, men när det väl var dags att sova natt var han inte lika trött. Tre timmar var han vaken mitt i natten, för att sedan sova en timme och sedan vara vaken en timme till. Mamma fick inte sova mycket alls… Under dagen fick mamma ögonmigrän (utan huvudvärk som tur är) för andra gången den här veckan, antagligen pga sömnbrist.

Morgonen var lika kaotisk som vanligt, men Meia lugnade ner sig lite snabbare idag. Vägen till dagis var lika glad som vanligt. De senaste dagarna har ett fuktigt dis (trots -10 grader) gjort staden lik en miljö man bara ser i fantasy-filmer: ett tjockt lager vit spray-snö täcker alla buskar och träd, en lätt dimma bäddar in ljud- och ljusintryck och gör staden nästan spöklikt mystisk.

Under dagen kom en barnmorska och visade mamma hur man pumpar bröstmjölk, eftersom vi under Eriks tredje levnadsvecka ska delta i en studie Livsmedelsverket gör om miljögifter. Minst två dl mjölk ska pumpas och doneras till forskningen.

Pappa hämtade Meia klockan 4 (lång dagisdag idag) och sen gick Meia och mamma och handlade, utan Erik.

Erik verkar favorisera mamma lite nu. Det kan kanske bero på att pappa får Erik när han har ätit och försöker få Erik att rapa (men oftast blir det kräk istället), när Erik vill äta byter pappa blöja istället för att ge mat och när Erik vill sova på kvällen håller pappa Erik vaken…
Mamma ger Erik mat, trygghet och värme. Undrar varför Erik favoriserar mamma – det är ett stort mysterium.

/Anders och Marianne

Morgonen var lite kaotisk. Meia vaknade tidigt och ville vara med mamma. Eftersom mamma hade varit uppe med Erik under natten var hon tvungen att få lite mer sovtid, så pappa ville inte släppa in Meia till mammas sovrum. Efter ett tags hysteriskt skrikande föreslog pappa att vi kunde fråga mamma om Meia fick sova där, men då måste Meia sluta skrika först, så att mamma skulle kunna sova… och beskåda… ett under. Meia slutade att skrika och när hulkningarna hade lagt sig fick Meia sova i mammas säng, i alla fall tills det var dagisdags.

Pappa lyfte upp en sovande Meia från sängen och bar in till köket. När Meia förstod att 1) hon fick inte sova längre, 2) hon fick inte vara med mamma och 3) hon skulle till dagis blev hon minst sagt upprörd. Sirenen från tidigare i morse upprepade sig, fast i ännu starkare variant. Efter 30 minuter lugnade hon sig, åt frukost och följde med snällt till dagis. Meia sjöng i vagnen till dagis.

På dagis hade de julgransplundring idag. Alla barn fick ett digestive-kex, en riskaka och en liten bok. Om ett par veckor får vi bara ha Meia 15 timmar per vecka på dagis, så hon ska få gå samtidigt som ett annat 15-timmarsbarn, Einar, som hon leker mycket med. Det blir tor-fre + varannan onsdag som blir dagisdagar i fortsättningen.

Efter dagis åkte pappa och Meia till Boländerna och bytte åkbrädan som skulle vara till Eriks vagn så att Meia skulle kunna åka bakom vagnen istället för att gå. Den vi köpte var visserligen rätt fabrikat, men den passade ändå inte. Det blev lite vanliga inköp med, där Meia uppförde sig exemplariskt och fick en leksak som belöning. På parkeringen rivstartade en ny BMW bredvid oss så att grus stänkte över både Meia och pappa. Pappa blev jättearg och gick fram till bilen. Med en frenesi som bara kan uppbådas av en utpumpad förälder som ser sitt barn i fara skällde pappa ut BMW-föraren så att hela köpcentret kunde höra. Meia blev lite rädd efteråt och sade till pappa för att förklara att hon hade uppfattat situationen korrekt: “Pappa arg på tanten”.

På kvällen hjälpte Meia pappa att montera den nya ståbrädan, samt naturligtvis att prova den. Det stora testet var att få in vagn + monterad ståbräda i hissen. Det gick med lite möda – man måste lyfta lite på ståbrädan manuellt för att få in den genom hissdörren.

Erik åt, sov och kräktes under dagen. Han blev även uppvisad för grannen Pelle som kom ner på fika, samt tog en premiärtur tillsammans med mamma i vagn utomhus i kylan (10 minusgrader). Färden gick till BVC, där Eriks vikt uppmättes till 3775 gram – en bra ökning som följer hans kurva.

/Anders och Marianne

Meia sov bättre i natt, men Erik hade lite problem med upprepat rapande och kräkande och var vaken kl 0.40-3.40. Sen sov han gott, men då tyckte tyvärr Meia att kl 6.15 var en bra tid att vakna på morgonen. Mamma skickade henne till TV-rummet och pappa för att se på TV så mamma kunde sova lite till, men det föll inte i god jord hos Meia som vägrade se på TV och i stället skrek i en halvtimme. Hon är ganska mammig nu.

Pappa hann i alla fall sova rätt många timmar under natten, och var i skick att köra mamma och Erik i bil till Akademiska för undersökning av Eriks blåsljud på hjärtat medan Meia var på dagis.

Eriks hjärta blev grundligt undersökt med ultraljud för att sedan utvärderas av en hjärtspecialist. En nästan färdigutbildad läkarstuderande var också med under hela undersökningen i utbildningssyfte. Kontentan av det hela blev att blåsljudet är godartat, och Eriks hjärta är helt friskt. Ljudet kan komma att kvarstå eller försvinna under hans uppväxt, men det har ingen betydelse.

Erik var vaken, smågnällig, hungrig och ville amma nästan konstant under förmiddagen och läkarundersökningen. På väg hem från sjukhuset kl 14 somnade han och sov tills vi väckte honom drygt fyra timmar senare.

Mamma hämtade Meia på dagis. Det är lillebrorsboom på Meias dagis nu – Beatrice och Einar fick lillebröder den 17:e respektive 26:e december, och sen fick ju då Meia en lillebror den 1:a. Tre lillebröder inom loppet av två veckor, alltså! Beatrice lillebror ska också få heta Erik.

Meia har verkat lite gladare på eftermiddagen och kvällen och varit lite mindre bebis. Mamma ska försöka fortsätta tillbringa mer tid med bara henne utan lillebror, t ex vid nattning och dagishämtning, för att mildra storasystersvartsjukan.

/ Marianne

Pappa var lite knäckt efter en natt med för lite sömn, och kom inte upp i tid för att lämna Meia på dagis. Mamma kunde inte heller dra ut lillebror i kylan för att lämna henne, så det blev inget dagis för Meia idag. Kanske lika bra det, vi fick en lugn hemmadag i stället när vi kunde ge henne mycket uppmärksamhet och hann med en hel del bärande i bärsele av bägge barnen. Nina kom och hämtade Richard och Robin på förmiddagen, så nu är vi “bara” fyra i familjen.

Meia har hela hösten gärna velat vara bebis, men det har blivit ännu tydligare sedan Erik kom. “Jag inte Meia, jag bebis! Jag pytteliten! Jag har inga tänder! Jag kan inte gå, jag kan bara krypa!” är fraser som hon upprepar om och om igen. En klassisk reaktion för ett nyblivet storasyskon, tydligen. Men annars är hon en jättesnäll storasyster som verkar gilla sin lillebror och aldrig försöker göra honom något illa.

/Marianne

Idag kom Mimmi, Rickard och Ebba, snart 10 månader gammal, och hälsade på oss. Det var den första sociala visiten från andra än släkten. Erik börjar bli vaken i längre perioder nu och var vaken hela tiden de var här.

Meia har vaknat både natten till söndagen och natten till måndagen, vilket blir lite tufft för pappa nu när mamma är bunden av amningen på nätterna och inte kan hjälpa till med Meia. Vi hoppas att hon börjar sova bättre igen snart.

Idag trillade Eriks navelsträngsstump av, så nu är han stora killen! :)

/ Marianne

Sovande barn nr 1

Sovande barn nr 2

Meia ville  gärna till dagis idag, i alla fall ville hon det igår… Idag på morgonen var hon inte riktigt lika övertygad om den saken… Pappa struntade i detta och tog med en något ovillig Meia till dagis.

När det var hämtningsdags visade det sig att Meia haft jätteroligt idag igen.

Erik har mest sovit och ätit idag. Meia är en mycket snäll och bra storasyster. Hon tycker mycket om att härma Erik. Hon iakttar honom, och så säger hon “Titta, han gör så!” och så håller hon händerna på precis samma sätt som Erik, eller gör ett likadant ljud som han just gjorde.

/Anders

Dagisdags igen. Kerstin ville gärna ta Meia till dagis idag, men hon var lite för sjuk så pappa tog Meia till och från dagis.

Pappa, mamma och Erik åkte bil till sjukhuset för ett återbesök efter förlossningen.

Läkare Erik undersöker Erik…

Erik har fortfarande lite blåsljud, så de vill göra ett ultraljud på hjärtat för att se att det inte är någonting farligt.

Meia hade lekt jättemycket hela dagen. När pappa hämtade Meia ville inte Meia följa med hem, utan mycket hellre leka färdigt. De lekte “doktor”…

Eriks födelsedag, 2010-01-01 har blivit uppdaterad med tre videor, som går att se direkt på sidan om man har rätt spelare installerad. Om det inte fungerar, kontakta oss så kanske vi kan hjälpa till.

/Anders

Mormor var sjuk idag och stannade på sitt rum hela dagen. Alla vi andra tog det också lugnt.

– Jag lite ledsen, sa Meia till mamma
– Varför då? undrade mamma.
– För mormor är min vän, och min vän lite sjuk. Då blir jag ledsen, faktiskt, svarade Meia.

/ Marianne

Provtagningar, provtagningar och åter provtagningar

På förmiddagen var det provtagning igen på neonatalintensiven. Pappa åkte hem till Meia vid elvatiden, och en mycket trött Meia sov fortfarande. Det var egentligen dagisdag idag, men mormor hade blivit sjuk och orkade inte ta Meia dit i kylan. Tur var kanske det, så att Meia fick sova ut ordentligt i stället.

På eftermiddagen kom Richard och Robin hem till oss. Mamma och Erik var kvar på BB, men fick efter en ytterligare undersökning av barnläkare det glädjande beskedet att vi skulle bli utskrivna idag!

Maria, läkaren som tog ut Erik med sugklocka, kom förbi för att svara på våra frågor precis innan vi skulle åka hem. Vi fick lugnande besked. Både Ph-värdet i navelsträngsblodet och Apgarsiffrorna tydde på att det inte fanns några som helst risker för framtida men av den syrebrist Erik fått vid förlossningen.

Glada och lyckliga kunde vi äntligen resa hem med vår nya bebis! Mormor, Meia, Richard och Robin var välkomstkomitté hemma, och lägenheten var plötsligt alldeles full med folk.

På BB, på väg hem äntligen!

Pappa var hemma och tog hand om Meia, som började sakna sina föräldrar lite. Hon släppte inte taget i pappa på många timmar när hon nu väl fått honom tillbaka…

Mamma, som var kvar på BB och ägnade tiden åt vila, amming, koppmatning med Babysemp varannan timme och lunch- och middagsätande, började grubbla över vad Eriks dåliga start i livet kunde betyda för framtiden. Vi fick en kopia av förlossningsjournalen där Eriks Apgar-poäng (3-5-7) fanns angivna.

Mamma googlade en del via telefonen på Apgar-poäng och förlossningsskador, och fick ibland lugnande och ibland mindre lugnande information. Den snälla personalen på BB kunde ju inte ge några svar på frågan – “här klämmer vi bara på magar”, som de uttryckte det – men vi blev lovade att få prata med läkaren som tog ut Erik med sugklockan innan vi åkte hem igen. De ville hålla kvar oss ett tag till dock, en eller två dagar.

Mamma hade rätt ont i underlivet varje gång hon reste sig eller satte sig ner, men inte värre än att hon nu kunde gå själv och det fungerade att ta hand om Erik på egen hand. Vi hade en kombinerad säng och vagn som man kunde rulla runt i korridorerna när man ville ta sig till mjölkköket eller lunchrummet.

Fötterna, som samlat på sig vätska under graviditeten, samlade på sig ännu mer vätska nu, så det var bäst att ligga ner så mycket som möjligt med fötterna högt. På kvällen kom pappa tillbaka till BB för att hjälpa till med skötsel och koppmatning av Erik varannan timme under natten.

/ Marianne

På förmiddagen fick personalen på BB skjutsa mamma i rullstol ner till neonatalintensiven för att träffa pappa och Erik. De hade sovit i en sal med andra barn under natten, men under dagen blev vi förflyttade till en egen “vrå”, nästan ett eget rum på en del av intensivavdelningen som kallas “samvård”, för mindre vårdkrävande patienter.

Mamma och pappa lämnade Erik ett tag i personalens vård och åkte upp och åt en lunch på BB. Sen åkte pappa hem ett varv och hämtade mer kläder och andra nödvändigheter. En läkare kom under tiden och lyssnade på Eriks hjärta och konstaterade att det fanns ett blåsljud, men att det antagligen snart skulle försvinna.

Så småningom beslutades att Erik skulle få komma på “permission” från intensivavdelningen till “vanliga” BB och sova där nästa natt, så att vi kunde vara tillsammans alla tre. Pappa skjutsade mamma i rullstol tillbaka till BB, där vi fick en genomgång av personalen om matrutiner och annat, samt en middag.

/ Marianne