Mamma och Meia gick till foniatriska mottagningen på Akademiska idag. Vi hade tid hos doktorn kl 11, så Meia fick vara hemma från skolan hela dagen – det fanns inte tid att lämna henne varken före eller efter.

Idag träffade vi Staffan Morén, som klippte Meias tungband och undersökte hennes gom när hon var sövd under senaste handoperationen. Det var vår logoped som remitterat oss dit. Avsikten var att äntligen få veta om det finns något fysiskt fel som orsakar Meias talfel, och i så fall vad.

Efter undersökning av såväl logoped som läkare kom de fram till att Meias tal är näst intill normalt – när hon skärper sig under ett test uttalar hon i princip allting perfekt nu. Bubbelljudet i näsan när hon säger s förkommer fortfarande en del i spontant tal, men doktorn och logopeden lutade åt att det är ett inlärningsfel som inte har någon fysisk orsak. Prognosen är god att det försvinner helt med tiden. Operation är förstås inte aktuellt, vilket vi är glada över!

En stor bonus med besöket var att doktorn tog bort vaxproppen i hennes öra. Det misslyckades för ett drygt år sedan eftersom Meia inte samarbetade. De tänkte göra det under narkos under en handoperation i stället, men så har handoperationen bara skjutits på framtiden och proppen blivit kvar. Idag var Meia rädd och ledsen men samarbetade i alla fall, och hela proppen togs bort. Meia hämtade sig mycket snabbt när hon fick en prinsesstidning och en stor glass som belöning.

På kvällen kom en efterlängtad mormor till Uppsala.

/ Marianne