Idag hade mamma ett möte i Uppsala Science Park som slutade i ganska lämplig tid för att ta bussen vidare ut till Ultuna och hämta Meia.

Meia slutade tidigt, och vi gick mot busshållplatsen redan runt kvart i tre. Hållplatsen var full av kanske 50-100 barn och ungdomar som också slutat tidigt (alla på skolan slutar tidigt på onsdagar) och väntade på att få åka hem, och rektorn var där och höll ordning på kön. Som tur är så har det byggs en busshållplats med kravallstaket och allt som är väl dimensionerad för mycket folk. När bussen väl kom var den dock redan full och blåste förbi oss utan att stanna…. Alla fick klämma in sig i nästa buss, som blev synnerligen full. Bussåkande så här i friskolornas tid är inte alltid helt okomplicerat.

Utmed Dag Hammarskjölds väg, på sträckan som Meias buss passerar på väg till och från Ultuna, har en hel massa friskolor etablerat sig de senaste åren. Mellan Akademiska och Polacksbacken, en sträcka på drygt en kilometer, har vi numera:

– Kunskapsgymnasiet Uppsala
– Kunskapsskolan Uppsala Norra
– Jensen Grundskola
– Uppsala Enskilda Skola
– Kunskapsskolan Uppsala

… plus en helt nyöppnad kommunal skola, Polacksbackens skola, och ett ganska nyöppnat kommunalt gymnasium, Rosendalsgymnasiet. Sju nya skolor alltså, inom loppet av kanske 15 år. Plus förstås alla universitetsbyggnader som alltid funnits där. Det finns knappt några bostäder i närheten, så alla måste åka buss. Det blir lite trångt, faktiskt…

På kvällen var det dags för årets månfestivalfirande i Vasaparken. Sigrid var sjuk och kunde inte komma, men Fanni med mamma och extramormor kom, plus förstås Aurora och Kajsa med föräldrar. Jonathan var också med en stund. Vi hade en otrolig tur med värdet, det gick att sitta ute i nästan två timmar, och månen syntes.

Årets månkakor.

Månfestivalen är mysig men svårfotograferad.

Månen gör sig inte riktigt lika bra på bild som i verkligheten heller.

Månpicknick uppdukad.

/ Marianne