Mamma och Meia gick till ögondoktorn på Akademiska eftermiddagen, på remiss av skolsköterskan. Meia hade redan varit där när hon var ett år, för att konstatera att hon inte hade några medfödda ögonmissbildningar.

Idag var vi bara där för att undersöka ett vanligt synfel. Meia fick titta på en tavla med bokstäver, och sedan fick hon droppar i ögonen. För att dropparna skulle hinna verka fick vi en paus på 40 minuter, och då gjorde vi en blixtvisit hos Krista på hennes jobb i det nya och mycket omskrivna Psykiatrins Hus. Efter pausen fick Meia titta en maskin som mätte hennes syn.

Resultatet blev att Meia är översynt, vilket många barn är, med styrka 1.5 på ena ögat och 2.0 på andra (om mamma minns rätt?), plus lite grann astigmatism också. Det var inte riktigt bra, men inte jättedåligt heller. Vi ska få komma tillbaka om tre månader för ytterligare undersökningar, och då ska de ta ställning till om hon behöver glasögon eller ej.

Meia var hemskt duktig hos ögonläkaren och satt själv i undersökningsstolen nästan hela tiden – inte i mammas knä som hon alltid brukar göra annars hos doktorn. Hon svarade oblygt och ordentligt på doktorns frågor redan från första stund.

Ännu ett tydligt tecken på att Meia börjar bli stor var att mamma erbjöd henne en prinsesstidning, men trots att det fanns gott om prinsess / Hello Kitty / Barbie-tidningar i kiosken så ville Meia inte ha någon! Hon ville hellre ha två flaskor med schampo och balsam “så behöver jag inte använda samma som Erik”.

Dropparna gjorde att Meia såg väldigt dåligt under resten av dagen, men i morgon ska synen vara som vanligt igen.

/ Marianne