Erik sov bra, men grät så snart han vaknade för att han hade ont.

Mamma och pappa hjälptes åt med att frakta honom på cykel till sköterskan hos husläkaren för ny omplåstring. Vi fick även träffa en läkare och fick antibiotika utskriven. Sedan åkte pappa med Meia till 4H och vidare till jobbet.

Mamma kvitterade ut den flytande antibiotikan, men det var omöjligt att få Erik att ta den. Vi fick kontakta husläkaren igen och fick tabletter utskrivna.

Efter ungefär totalt två timmars tjat och trixande (från mammas sida) och gråt (från Eriks sida) fick Erik till slut i sig en första dos antibiotika i tablettform. Mamma fick ta till många knep som t ex att lägga in småbitar av tabletten i choklad, blanda med god dricka etc. Han ska ta tabletterna tre gånger om dagen i tio dagar…

Han kunde inte böja knät och inte gå, så det var svårt att förflytta honom. Lyfte vi honom skrek han högt av smärta. Alvedon ville han absolut inte ta.

Planen var ju att köra till stugan på eftermiddagen för att fira midsommar där i morgon, men eftersom det var helt orealistiskt att ens få in Erik i bilen med ett ont ben som han inte kunde böja, så fick vi avstå det. Pappa fick köra själv till Ica Maxi Enköping och hämta hem midsommarmaten vi beställt.

På kvällen blev det ytterligare två timmars trugande och många tårar, och ändå fick Erik bara i sig 3/4 av den medicin han borde. På slutet var han på väg att kräkas så vi vågade inte fortsätta.

Sedan rullade vi Erik på en kontorsstol till sängen, och så somnade han gott.

/ Marianne