Idag var vi på “kinalekis” i S:t Perskyrkans församlingshem, arrangerat av Sigrid i samarbete med svensk-kinesiska föreningen i Uppsala. Det var en massa familjer med kinesiska adoptivbarn där – nästan alla de som vi känner, plus några till med äldre barn som vi inte känner. Vi fick lära oss att sjunga den kinesiska barnvisan om två tigrar, och barnen fick busa runt en del och leka fritt. Det var Eriks debut i ett större socialt sammanhang, och han uppförde sig exemplariskt – han var vaken hela tiden, och skrek inte alls.

/ Marianne