Meia ville mest bli buren hela förmiddagen, så vi skippade Öppna förskolan och lekparken och stannade hemma i stället. Efter en lång lunchvila var det bättre, och vi gick ner till lekparken. Linn och Mikaela var också där, och många andra barn. När Mikaela såg Meia sa hon “E Meia”.

Linn, Mikaela och Meia i sandlådan.

När jag tagit ovanstående kort ville Meia som vanligt titta på hur kortet blev. Mikaela och Linn kom också och tittade, och jag visade på kameran “där är Meia, där är Linn, där är Mikaela”. När de (som jag trodde) tittat färdigt gick jag och satte mig på bänken igen. Plötsligt stod tre små tjejer framför mig med ivriga blickar… efter en stund fattade jag vad de ville och jag fick ta fram kameran och börja om igen: “Där är Meia, där är Linn, där är Mikaela…” :-)

Meia kan nu namnet på ännu en familjemedlem: Molly. Hon jagar efter katten och ropar “olli, olli”.

Pappa har ont i knät och går omkring med käpp och kan inte bära Meia. Vi hoppas att det blir bättre snart. Just nu tittar Meia och pappa på “Alla vi barn i Bullerbyn”, Meias favoritfilm.

/ Marianne