När jag var liten smakade hostmedicinen minsann inte som idag. Då var det ett elände att få i barn vilken medicin som helst. När jag nu hämtar flaskan till Meia så skiner hon upp, kastar det hon har i handen (även om det är en kaka) och sträcker sig efter skeden för att hjälpa till.

Idag har hon sovit igen lite av det hon missade tidigare. Nu ska vi ut ett litet tag innan eftermiddagssovstunden…

 /Anders