Första dagen utan Bamseklubben. Pappa och Meia lekte på stranden och letade snäckor. Vågorna var fortfarande lite för höga så Meia blev lite rädd. Det var roligare att gå i strandkanten så att man knappt blev blöt. När mamma och Erik kom fram till stranden försökte mamma få Erik att bada lite, men han ville ännu mindre bada. Vågorna verkade mycket avskräckande…

Mamma och Erik badade i poolen istället. Vädret var jättebra med precis lagom temperatur för att man skulle vara varm utan att bli svettig. Vattnet var härligt och Erik ägnade sig åt sin favoritsysselsättning: tömma poolen. Man tar en hink med vatten, fyller hinken i poolen och går någon meter bort till gräset där man häller vattnet. Eftersom de använder saltvatten i poolerna och Erik inte är det enda barn som gör så blir det ganska gräsfritt där vattnet hamnar. Antagligen är saltnivåerna i jorden skyhögt över det som gräs trivs med. Pappa råkade lägga en badhandduk i den jorden och kan intyga att även lernivåerna var högre än vad handduken tålde.

Klockan fem var alla inbjudna till oss på en fördrink innan middagen. Vi hade lokalt vin (godare än husets vin i restaurangen), nötter, torkad frukt och lite kakor. Barnen åt lite för mycket godsaker men fick sen motionera med Elisabet innan middagen. Eftersom vi bodde på nedre botten kunde man gå ut på altanen och springa runt till huvudingången. Meia, Erik och Elisabet sprang runt runt många gånger. Varje gång stängde de ytterdörren och knackade på, fast den var öppen när de kom, så att pappa skulle komma och öppna dörren till dem. Vi upptäckte också att sovrumsfönstret gick att öppna och det var så lågt ner att det var enkelt att klättra ut och in genom fönstret. Sedan sprang alla omkring och busade och skrämde varandra. Alla vuxna blev jättetrötta innan middagen av leken, men den verkade inte ha någon som helst påverkan på barnen…

Sista middagen tillsammans. Vi fick ett fantastiskt bord, med obehindrad utsikt till Cocos Corner (lekrummet). Där skulle vi kunna ha suttit och ätit samtidigt som barnen lekte om det inte var för en del halvstora barn som lekte lite vilt och hårt, så mamma eller pappa var med barnen hela tiden. Att vara i lekrummet under middagen är inget straff, eftersom då kan man logga in på Internet-uppkopplingen, kolla mail och surfa lite. Det brukar inte bli så mycket Internet-tid annars, så både mamma och pappa är glad åt lite barnpassning emellanåt.

Efter middagen erbjöds sig Kerstin att vara med barnen om vi ville gå och ta en drink och titta på något uppträdande – en mycket generös gest och uppskattat erbjudande. Med eftersom föräldrarna var rätt trötta så kompromissade vi oss till att mormor passade barnen när de skulle se på TV inför nattningen. Mormor tog också med Erik ut på kvällspromenad tills han somnade.

/Anders