Erik var hos skolsköterskan i veckan. Han är 133 cm och väger 26,5 kg. Jämfört med jämnåriga har han blivit lite längre och lite smalare sedan senaste mätningen. Han ligger lite under medel för längd och lite mer under medel för vikt.

Idag plockade vi upp även Eriks cykel från källaren, och pumpade däcken. Mamma och barnen cyklade till Mimmi Ekholms plats och fikade.

Dagens fika. Visst serverades morotskakorna på fina tallrikar?

/ Marianne

Meia tog den andra HPV-sprutan hos skolsköterskan. Hon blev även vägd och mätt: 137 cm, 29,8 kg.

/ Marianne

Mamma lämnade Erik i skolan och hämtade honom igen ett par timmar senare för besök på barnspecialistmottagningen för diskussion om Eriks magproblem. Problemen har minskat de senaste månaderna, men när vi nu ändå fått tid hos en läkade verkade det dumt att tacka nej.

Vi fick träffa en läkare som nog inte tillförde så mycket som vi redan visste, men hon gjorde i alla fall lite undersökningar och skickade oss till blodprovtagning för att kunna utesluta lite olika sjukdomar som kan orsaka förstoppning hos barn.

Medan Emla-plåstret verkade åt vi lunch. Det var lite svårt för Erik att äta med ett stort Emla-plåster i varje armveck. Sedan tappade de honom på fyra rör blod. Det fick fint. Åter till skolan med buss strax innan skoldagen var slut.

Längd och vikt: 23 kg, 124 cm.

/ Marianne

Pappa och Meia hade en heldag på sjukhuset.

08:30 – Röntgen ryggen
09:00 – Röntgen handen
10:00 – Bertil Vinnars på Handkirurgiavdelningen
11.30 – Håkan Jonsson på Ortopedmottagningen för barn och ungdom

Planen var att åka den nya ringleden, buss 1, från Ekonomikum till Akademiska. Vi var lite tidiga till bussen så vi gick hela sträckan istället. Det var härligt med +7 grader och frisk luft.

Röntgen gick bra. Vi hann in på handröntgen lite tidigare och fick träffa Bertil lite senare, så det blev lite lång väntan däremellan dock.

Bertil verkade mycket nöjd med Meias finger. Han började genast prata om nästa led, som inte hänger med riktigt (den längst ut på pekfingret). Bertil visade en skiss:

Man kan fästa en konstgjord sena på nedre delen av näst yttersta leden mot den övre delen på yttersta leden för att korrigera saknaden av riktiga senor där.

Bertil föreslog att Meia kunde börja fundera över den operationen till nästa år kanske. Meia är nog lite svårflörtad vad gäller nya operationer, i alla fall just nu.

Ryggläkaren, Håkan, kom och kollade på Meias rygg. Efter några sekunder utbrast han “Man ser ju ingenting på ryggen”. Han fortsatte med att plocka fram plåtarna på ryggen:

Röntgenplåtarna på Meias rygg visar enligt Håkan att halvkotan har vuxit ihop med en annan kota och kommer antagligen inte att besvära alls i fortsättningen.

Normalt sett ska halvkotor bete sig just som Meias, men det vet tydligen inte alla halvkotor – en del kan behöva operation ändå. Håkan bestämde sig, efter lite tvekan, för att kalla Meia en sista gång om ett år. Hoppas att det ser bra ut då med.

Vi hann också kolla på Meias tillväxtkurva. Dagens data var:

Längd: 133,4 cm
Vikt: 27.9 kg

och kurvan ser ut ungefär så här då:

Meias tillväxtkurva

Meia ska ha några till års rejäl tillväxt innan det planar ut.

Besöket av Håkan var över efter ungefär tre minuter. Snabbt och effektivt.

/Anders

Mamma skulle leverera Erik till skolan på morgonen. Han verkade OK precis när han vaknade, men fick mer och mer ont i benen, och när det var dags att gå till bussen kunde han knappt gå. Kanske träningsvärk efter Turbo? Det fick bli en hemmadag för mamma och Erik. Benen återhämtade sig under dagen i alla fall.

/ Marianne

Mamma hämtade Erik tidigt och tog honom till skolsköterskan.

Han var 120.6 cm lång och vägde 21.3 kilo. Han har ökat lite grann på kurvorna, men ligger fortfarande under den förväntade längden med tanke på mammas och pappas längder.

Han läste understa raden på tavlan i syntestet utan ett enda fel. Hörselundersökningen gjordes för några månader sedan och var utan anmärkning.

/ Marianne

Mamma hämtade Meia tidigt från skolan för att cykla till Akademiska och höra vad doktorn hade att säga om röntgenbilderna av Meias rygg som vi tog för ett par veckor sedan.

Senast vi var hos barnortopeden var för tre år sedan. Då var doktorn rätt säker på att inget skulle hända med ryggen, men ville ändå träffa oss igen om tre år. Idag var han väldigt, väldigt säker på att inget kommer att hända med ryggen, men han vill ändå träffa oss igen om två år, även om det, som han sade, egentligen är overkill.

Meia blev mätt och vägd också: hon var 120.9 cm lång och vägde 21.2 kg. Om man följer hennes kurva så kommer hon att bli ca 152 cm som vuxen.

Pappa och Erik var på simskola på kvällen. Det var första lektionen på nivå nummer 2, “Sköldpaddan”.

/ Marianne

Dagen började med att Erik gick på sitt (troligen) sista BVC-besök; femårskontrollen! Han vägde och mätte sig: 106 cm och 16 kg. Längden följer hans kurva, men han har blivit ännu lite smalare sedan sist. Vi ska göda honom med mera bacon. Han fick även en vaccinationsspruta, vilket han knappt märkte.

Mätning

När vi kom in i väntrummet på BVC föreslog mamma att Erik skulle leka lite med leksakerna medan vi väntade. Erik såg sig omkring och svarade: “Men mamma, de är för yngre barn!”.

Erik gjorde en teckning som en del i undersökningen.

Pappa hann med ett kort fika hemma, innan det var dags att ta Meia till ögonläkaren. Meia har fått glasögon som gör att hennes bra öga (höger) ser hon lite sämre med och hennes dåliga ser hon lite bättre med för att hon ska jämna ut ögonen och jobba hårt med det vänstra. Meia har också använt en lapp framför höger öga i några år nu för att träna det andra ögat. Det har nu gett resultat. I senaste mätningen såg Meia 0,4 på vänster öga – nu 0,6. Efter 8-årsåldern stabiliserar sig ögonen så det är inte troligt att vi kan få bättre resultat genom att fortsätta med ögonlapparna, men det går en magisk gräns vid 0,5 tror jag. Där kan man få körkort utan glasögon. Skönt att Meia klarar det med båda ögonen.

Efter lunch gick pappa och Meia till optikern och beställde två par nya glasögon, samt semlor eftersom det var fettisdagen idag. Mormor och Erik gick ut i parken en stund.

/ Marianne och Anders

Tredje gången gillt för fyraårskontroll! Den här gången var Erik frisk!

Erik passerade nålsögat på nästan alla punkter, och glänste på flera. Språktestet av typen “Vad är det?” “En häst!”, “Vilken färg har hästen?”, “Brun” var ingen konst alls. Erik envisades med att räkna upp alla färger som förekom i bilderna: “Bilen är blå, och lite svart, och där är lite grönt…”.

Att räkna tre klossar var var inte någon riktig utmaning heller. Gå balansgång på ett streck kunde han också. Syntestet klarade han galant, han förstod instruktionerna och såg understa raden med både höger och vänster öga. Längden är 100,5 cm, och han följer den nya kurvan (-1SD) som han lade sig på för ett drygt år sedan.

Tre problemområden identifierades: uttal, vikt samt ritande av huvudfoting. Han har tappat en del på viktkurvan, och väger 15.3 kg. Sköterskan verkade inte så orolig över det, dock, men vi ska hålla ögonen på det. När det gäller uttalet fick vi i princip välja om vi skulle få remiss till logopeden på Akademiska eller ej, och mamma valde att få remiss. Det fungerade ju utmärkt för Meia. Sköterskan förstod det mesta av vad Erik sa, men, som hon sade, “det var väldigt mycket t-ljud..”.

Några huvudfotingar eller andra levande varelser ritar inte Erik varken hemma eller på dagis, utan han fokuserar på skattkartor och labyrinter. Idag på på BVC ritade han följande fina och detaljrika konstverk, men han vägrade berätta för sköterskan vad det föreställde:

Sköterskan var nog lite förvånad över att en i övrigt så duktig kille inte kunde (eller ville) rita huvudfotingar, det gör tydligen de flesta andra barn, men vi ska avvakta och se framtiden an. Rita av ett kors, som var den andra uppgiften han skulle klara av, gick däremot fint.

Erik avslutade med att ivrigt demonstrera att han är jättebra på att hoppa på ett ben, men det var visst inte förrän på femårskontrollen man skulle kunna det…

/ Marianne

Hektisk dag. På förmiddagen gick mamma och Meia till skolsköterskan för en rutinkontroll. Det verkar som om Meia ser lite dåligt så vi får en remiss till en ögonläkare på Akademiska. Det blir nog glasögon för tjejen… Pappa var på möte i Stockholm.

Strax efter klockan 13 var pappa i Uppsala och mamma hade hämtat Meia igen så då tog pappa över och gick till logopeden med Meia. Mamma hade lovat Meia ett fika med en dammsugare om Meia inte behövde gå till logopeden mer (färdigbehandlad).

Under logopedbesöket visade logopeden bilder från en blädderbok fick pappa höra Meia säga vad det föreställde. Det var massor av krångliga ord som Meia klarade jättebra. Det var bara häxa och pjäxa som var svåra, så vi fick en sista läxa.
x-ljudet.

Logopeden tyckte att Meia hade gjort sådana fantastiska framsteg. Helene tog fram ett foto av Meia när hon började gå hos henne:

Meias första gång hos logopeden.

Det blev en rolig avslutning. Vi spelade ett spel, där logopeden hade bytt ut brickor mot brickor med svåra ord, som alla fick säga när man fick en bricka. Det var väldigt roligt och Meia vann. Helene berättade att hon kom ihåg att Meia knappt öppnade munnen under det första årets behandlingar, men nu var hon så framåt och öppen. Uttalsmässigt hade hon gjort mycket bra framsteg hela tiden och det hade varit sååå roligt att ha Meia där.

Men, vi behöver inte komma tillbaka, så Meia fick sin dammsugare:

Meia fikar dammsugare.

/Anders

Besöket hos skolsköterskan gick bra, utom det där med synen då. Meia är 109,5 cm och väger 17 kg – ett litet tapp på bägge kurvorna, men inte mycket alls.

Meias fröknar hade fått fylla i ett papper om hur hon fungerar i skolan och med kamrater. Det såg bra ut!

/ Marianne

Erik hostade intensivt på morgonen igen. Inget dagis idag heller.

Däremot gick vi till BVC för treårskontroll. Vi går numera på ett privat BVC i samma hus som mammas kontor.

Erik fick högsta betyg på språktestet. Han skulle säga vad det var för saker, vad man kunde ha dem till och vilken färg de hade. Han svarade rätt på i stort sett allt.

Medan mamma pratade med sköterskan fick Erik leka själv.

Han fick välja ett klistermärke för att han varit så duktig.

Socialt och intellektuellt klarade han allt med glans – han svarade rätt på allt med en självsäker men ändå samarbetsvillig attityd. Det var lite värre med längden. Han är bara 92,5 cm lång, vilket innebär att han bara vuxit 2 cm sedan i somras, och redan då hade han börjat tappa på kurvan. Nu ligger han ungefär på -1.2 SD. Som mest låg han på +1.1 SD när han var 4 månader. Sköterskan skulle kolla med läkaren och höra vad han trodde, och sedan ska vi på kontrollmätning igen i april och se om det tar sig.

Vikten var 14.1 kg, ca -0,75 SD, också lite i lägsta laget. Huvudomfånget var som väntat över medel, 52 cm, och följer kurvan ganska bra.

På kvällen var det terminens första gympa. Ännu en före detta dagiskompis var med, Amanda, så nu är de fyra från Övre Slotts som går på gympa. Två av Meias nya klasskompisar var också där.

Närmast kameran: Aurora, Meia, Stor-Märta och Amanda.

/ Marianne

Erik vaknade vid fyratiden och hade svårt att somna om. Ingen feber dock. Dagis kunde det inte bli i vilket fall, eftersom han hade feber igår, och man måste han en febrfri dag innan man får komma tillbaka till dagis. Erik somnade igen strax efter 05.30.

Meia och mamma gick till örondoktorn på Akademiska på förmiddagen. Vi har använt örondroppar en vecka för att lösa upp vaxet i hennes bra öra, så att hon ska höra lite bättre. Förra gången ville hon knappt ens låta doktorn röra örat. Den här gången gick det bättre, men det var otäckt när doktorn körde med sin lilla “dammsugare”, och det blev en hel del tårar. Men när vi frågade efteråt om hon hörde bättre, svarade hon till mammas överraskning ” ja”. Vi har inte märkt att hon skulle höra dåligt förut, men om det blev bättre så var det ju värt alla tårar.

Därefter skulle Meia gått på dagis, men hon var ledsen och ville inte bli lämnad, och eftersom mamma och en sjuk pappa fortfarande var hemma med Erik så tyckte vi att Meia kunde få vara hemma också.

Mamma gick en runda i Stabbyskogen med en svårsövd Erik som inte ville ligga ner. Han somnade till sist, men sov bara kanske 40 minuter.

På eftermiddagen gick Meia och mamma till BVC och femårskontrollen. Meia är 101 cm lång och väger 14.9 kg. Så mycket annat kollade de inte upp, men de fyllde i en del papper som ska lämnas vidare till skolhälsovården, och så fick Meia en vaccinationsspruta. Precis innan hon skulle få sprutan lyckades hon ramla och slå huvudet i ett bord. Mycket tårar igen.

Linn hade tid för femårskontroll direkt efter oss, och vi stannade kvar och läste böcker tills de var klara. Linn var 100.5 cm, väger 15.2 kg, och tyckte också att sprutan var otäck. Linn fick åka med vår cykelkärra en bit på vägen hem. Nu var Meia glad igen och tjejerna skrattade och fnittrade ihop.

En ytterst kort stund hann Meia och Linn leka i Vasaparken innan det var dags att gå hem till middagen.

På vägen till Akademiska på morgonen läste Meia i sitt nya Bamse-album samtidigt som hon “”övade på att sjunga på ett annat språk”. Detta innebar att hon trallade melodierna till alla sånger vi kan på kinesiska, men helt utan ord, utan bara med “la, la la”. Lite gulligt :)

Meia är intresserad av att lära sig läsa nu, och på kvällen lyckades hon läsa några meningar ur “Max potta” rätt. Om hon verkligen läste eller kunde texten utantill ska vi  låta vara osagt, dock, men någonting verkar ändå vara på gång.

På kvällen sov bägge barnen 20:00, nytt rekord! Mamma har idag totalt promenerat 11.5 kilometer med cykelkärra eller barnvagn, allt noggrant uppmätt med Runkeeper, och kommer nog att hoppa över löpningen i kväll.

/ Marianne

Erik har lärt sig lite nya saker idag. Vi har satt in en pinne i handtagen på kökslådorna i köket och i serveringsgången så att inte Erik ska kunna ta fram saker som han inte får röra.

Erik kan nu ta bort pinnen i lådorna, ta fram det han vill ha och sen prydligt sätta tillbaka pinnen.

/Anders

På morgonen när Rickard kom in i köket sa Erik “Kickard, Kickard”.

Mamma hämtade Erik på dagis för att ta honom till 18-månaderskontrollen. Ulla frågade en massa kring hans utveckling, och han blev mätt och vägd. Till sist kom det minst roliga, en vaccinationsspruta i benet. Erik är nu 84 cm lång och väger 11.8 kg.

Eriks BVC-kurvor.

/ Marianne

Dagisdag och pappa i Stockholm. Det var visningsdag, och efter en del velande tog Meia med hunden som vi köpte på Cypern och som döpts till Rulle.

Medan Meia var på dagis var mamma och Erik på BVC för vägning och mätning – vi blev uppmuntrade att göra det eftersom han fortfarande kräks. Erik väger 9670 g och är 76 cm lång. Han följer sina kurvor exakt fortfarande.  Han ligger på mittkurvan för vikt, och en kurva över mitten för längd. Huvudomfånget är 48.4, vilket är lite större än medel.

När mamma och Erik kom till dagis väntade alla barnen på en överraskning. Överraskningen visade sig vara en polisbil med tre poliser som stannade utanför dagis. Alla barnen fick gå ut och titta på polisbilen. Jättespännande!

Barnen undersöker polisbilen

Alla barnen vinkar hej då till poliserna

Meia har mycket funderingar kring saker och ting nu och ställer mycket frågor, ofta om döden och om ifall saker finns på “riktigt”. “Kan jägare döda bebisar?”, “Kan lejon äta människor?”, “Kan alla fiskar dö?”, “Finns nallar på riktigt?”, “Finns Pelle Svanslös på riktigt?”… En fras hon upprepar många, många gånger om dagen med lite variationer är “Mamma, jag vill ha dig för alltid!”. Då får mamma förklara att eftersom vi adopterat Meia så kommer vi att vara hennes föräldrar för alltid.

Idag kom vi för första gången att prata om Meias vänsteröra, när Meia visade att hon kunde sätta en penna bakom höger öra. Men det gick ju inte på vänster sida, kom vi fram till, eftersom det örat är mindre. Meia var helt obekymrad, och trodde att vänsterörat nog snart skulle växa i kapp. Mamma förslog att doktorn kunde hjälpa till, men det tyckte Meia var en jättedålig idé.

/ Marianne

Erik tar sig en tupplur på dagens mammafika.

Meia, Erik, mamma och pappa gick till BVC för Meias fyraårskontroll, försök två.

Ulla pekar på en bokstav…

… och Meia fick peka på samma bokstav på sin tavla, men Meia kunde ju alla de fyra bokstäverna: T, V, O och H så hon kunde säga dem istället.

Meias tal verkade lite bättre, men det ska följas upp om ett år. Om hon fortfarande har samma typ av ihopblandning av bokstäver får hon en remiss till en talpedagog.

Meia väger 13.7 kg och är 95.5 cm lång. Hon följer sina kurvor fint.

På kvällen lagade Meia, Richard och pappa Shami Kebab som huvudrätt när Filip kom hem till oss och åt middag för första gången sedan han flyttade till studentlägenheten. Det var jättetrevligt. Filip verkade trivas med både skola och allt runtomkring, med nationer, lägenhet, matlagning etc.

/Marianne och Anders

På förmiddagen gick vi till Fyrishov och badade. Sen gick vi till BVC på Eriks sexmånaderskontroll. Vi mätte upp följande längder och vikter:

Erik: 8.2 kg, 69.5 cm
Meia: 13.6 kg, 93.5 cm

Erik följer sina längd och viktkurvor med millimeterprecision.

Erik fick två sprutor i benen av doktorn, vilket han inte var speciellt glad över.

/ Marianne

Meia har kommit på en ny lek. Pappa ska spela Meia och Meia ska spela pappa. Meia, spelad av pappa, ska då säga “Snälla pappa, ska vi leka?”. Pappa, spelad av Meia, svarar då “Nej, jag ska läsa tidningen först”.

Richard, Robin och Johan stämde träff med två andra kompisar på Fyrishov för bowling under dagen. De följde med hem till oss efter bowlingen och stannade på middag. Meia var lite blyg för de nya pojkarna.

/Anders

Bild från igår. Erik hjälper till med att bygga duplo.

Bild från igår. Erik är på sin första utflykt utomhus utan overall.

Idag var mamma, pappa, Meia och Erik på BVC på 4,5-månaderskontroll. Erik är nu 67.5 cm lång och väger 7260 gram. Han följer mittkurvan för vikt ganska precis (han ligger en aning, aning över den), och han följer första kurvan ovanför mittkurvan för längd. Han skötte sig exemplariskt och imponerade på BVC-sköterskan.

Erik blir vägd.

Erik visar sköterskan att han kan hålla upp huvudet.

/ Marianne

Meia tog en riktig sovmorgon och mamma fick väcka henne framåt åttatiden för att komma iväg till dagis någotsånär i tid.

Direkt efter dagis var det dags för treårskontrollen på BVC! Vår BVC-sköterska visade Meia bilder, och Meia fick säga vad det var på bilderna och vad sakerna kunde användas till. Vi pratade lite om språkutveckling och motorisk utveckling, samt vägde och mätte. Meia är nu 89 cm lång och väger 12.0 kg. Hon följer sin viktkurva precis men har tappat ett litet snäpp på längdkurvan (mamma trodde att det skulle vara precis tvärt om!). Men det kan bero på att de började mäta henne stående nu, i stället för liggande som tidigare.

Meia blev godkänd på alla punkter, fast sköterskan tyckte nog att det kunde vara dags att ta tag i det där med potträningen snart… :-)

/ Marianne